"Försvinn!"
Hon blängde ilsket på katten som satt en bit bort från hennes bord och tvättade sig i godan ro. Den tycktes vara omedveten om både hennes närvaro och sinnesstämning. Till sist slickade den sig om munnen, samtidigt som den såg intensivt på henne.
Ofrivilligt rös hon. Det kändes som om djuret kunde se rakt in i henne. Se allt som hon så noga och så tappert försökte dölja för omvärlden. Men inte kunde den väl göra det? Det var väl inte möjligt att den kunde se det som hon själv försökte glömma ..?
YOU ARE READING
Veckans fiktion
General FictionSedan den 3 januari 2020, publicerar jag varje fredag ett inlägg på mitt Instagramkonto under titeln och hashtagen "Veckans fiktion". Här kommer jag att samla dessa kortare texter så att även du får möjlighet att läsa dem. "Veckans fiktion" är inspi...
