Bad habits ✔

retas inte

(Martinus POV)
-Är du seriös?
-Nej du vet, jag är icke seriös
-Förlåter du mig?!
-Mhm
-Omg Tack! Jag lovar att inte svika dig igen
-Det hoppas jag inte heller...
Jag kramade om henne hårdare vilket resulterade till att vi låg väldigt nära varandra.
-Jag älskar dig bara så du vet..Och från början så var det meningen att bli vän med dig för att jag mådde dåligt över det jag gjort men jag fick riktiga känslor för dig på vägen.
-Mm, okej..Kan vi sluta prata om det?
-Såklart sockertopp
Sa jag och pussade på hennes huvud. Den väldigt kända men ändå efterlängtade doften överflödade mig och jag kände ett lugn som åkte genom min kropp.
Men hur mycket jag än ville stanna här i sängen behövde vi faktiskt starta dagen.
-Kom nu
-Neeej, jag vill inte
Sa hon och tryckte huvudet hårt mot min bröstkorg.
-Jag vill bara mysa här
-Men vi måste upp
-Du måste upp jag måste inte ett skit
-Men då går jag väl upp
-Men du kan stanna här lite
-Nä
Sa jag och kämpade mig upp ur sängen. Medans hon låg kvar men det dröjde inte länge innan hon satte sig upp.
-Kan du hämta kryckorna?
-Aa
Jag gick ner till teverummet och hämtade kryckorna till henne. Hon tog emot dem och ställde sig sedan upp.
-Jag har fortfarande gårdagens kläder på mig..
-Jupp
-Jag går och byter om
-Gör du det
Hon gick öppna Marcus dörr och stanna utanför. Hennes ögon spärrades upp och vinklades ner innan hon börja gapskratta. Snabbt stängdes dörren med en smäll men hennes skratt var kvar.
-Vad hände?
-Han stod helt näck framför spegeln och typ...ähm
Hon hann inte ens klart med meningen innan hon börja skratta igen. Men jag fatta vad hon mena.
-Gjorde han det framför spegeln?
-Aa
Jag nicka på huvudet samtidigt som ett litet skratt flög ur mig.
-Vill du ner och äta?
-Aa, om det går då efter detta
-Hoppas
Skrattandes gick vi försiktigt ner för trapporna och in i köket där bi möttes av mamma och pappa.
-Så ni har löst det ser jag?
Sa pappa
-Mm
Svara jag tillbaka
-Känn ingen skuld Martinus, har hon förlåtit dig så är allt bra
-Okej, tack
-Är ni hungriga?
-Aaa
-Sätt er så fixar vi frukost
-Okej
-MARCUS DET ÄR FRUKOST NU
Mamma skrek det och ner kom Marcus. Han blick fastande på Melanies och han rodna. Jag såg hur hon höll sig för skratt men hon kunde inte längre så hon börja gap skratta. Både mamma och pappa kollade konstigt på henne.
-Herregud, vad har hänt?
Marcus rodnade ännu mer och man så skammen i han. Melanie kunde knappt andas så hon kunde inte svara.
-Martinus? Vad har hänt
-Om vi säger att Melanie råkade gå in i Marcus rum medans han...Ähm...Var naken framför spegeln och gjorde privata saker.
Den sista meningen skrattade jag ut.
Man såg på mammas och pappas ansikten hur chokade dem blev men även dem börja nu små fnissa. Men sen så sluta dem och kolla på oss.
-Okej nu får vi sluta, Martinus jag har kommit in i ditt rum förut när du gjort exakt samma sak så retas inte.
Denna gången slutade jag skratta och jag kände rodnanden som spreds i mina kinder. Både Marcus och Melanie börja gapskratta nu.
-Okej det räcker, mamma kan jag få min macka nu?
Sa jag lite halvsurt mot henne.
-Såklart
Hon gav mig mackan och innan jag hann ta upp den pussade mig Melanie på kinden.
-Herregud
Sa hon medans hon tog en tugga av sin macka.
Nu började mamma prata igen.
-Nästa gång tror jag att ni ska låsa dörrarna, bara ett tips