Bad habits ✔

-Låt det rinna mer blod då

(Martinus POV)
-Älskling?
-Aa?
-Kom lite
Mamma gick in i köket och jag ställde mig mittemot henne
-Vad är det?
-Är Melanie hemlös?
-Nej
-Varför har hon varit ute hela natten då?
-Ähm hon har bråkat med sina föräldrar
-Varför erbjöd du inte henne att sova här från början?
-Vet inte
-okej men håll ett öga på henne, jag vill inte att hon blir skadad
-Jag ska göra det
-Här har du lite frukost till henne
-Jag ger det till henne
Jag tog brickan och skulle gå upp men mitt i trappan såg jag hur Melanie stod där och hade förmodligen lyssnat på vad vi sagt.
-Skulle bara säga tack till din mamma
-Melanie jag kommer inte göra det min mamma sa så oroa dig inte
-Tänkte inte det heller
-Bra
Jag gav henne brickan och gick sedan ner för att spela spel
-MARCUSS CHELSEA VS MANCHESTER
-JAG KOMMER VINNA
-I DINA DRÖMMAR
Marcus kom snabbt och då hade jag redan startat spelet. Vi spelade matchen och när han oturligt nog vunnit så gick jag upp till rummet. Melanie var inte där.
Jag gick till toan för att se ifall hon var där och dörren var låst så jag antog det.
Jag gick tillbaka till rummet och tog fram min mobil.
Det hade gått en ganska lång stund och fortfarande hade hon inte kommit ut. Jag blev lite orolig så jag gick till toan och knackade löst.
-Melanie?
Jag fick inget svar så jag hämta en kniv och öppnade dörren. Melanie låg ner på golvet och glodde på väggen. Hennes arm var blodig och hennes andra han höll i ett rakblad. Jag stängde snabbt dörren och precis innan jag hann låsa så öppnade Marcus dörren.
-Äntligen är toan ledig..Vad har hänt!!
-Shh! Och stäng dörren
Han gjorde som jag sa och sedan satte han sig på huk framför Melanie.
-Jag är inte död idioter
Sa hon lågt och svagt
-Bara att ifall du förlorar mer blod så är du det
Sa Marcus
-Låt det rinna mer blod då
Hon lyfte på sin hand som om den vägde flera ton och satte bladet vid sin handled men precis i tid hann Marcus ta bort det från hennes hand
-Vad hände med tak över huvudet Martinus?
-Jag skiter i det
-Vi måste ta in henne i ditt rum utan att mamma och pappa ser henne
-Okej jag går ner och distraherar dem lite då
-Martinus borde inte du bära in henne och jag distrahera dem?
-Mm visst
Marcus gick ner och jag tog tillfället till att bära in henne till mitt rum och lägga ner henne på extra sängen.
-Tak över huvudet Martinus ingen hjälp
-Varför kan du inte bara låta mig hjälpa dig? Och säg inte för att du inte förtjänar det, för det gör du
-Jag har levt ganska länge själv utan att någon som har hjälpt mig, Jag klarar mig och det känns bäst så
-Men det kommer bli ändringar på det
-Varför ödsla din tid?
-För att rädda ditt liv