Onsdag
Vi blir inkallade till förhör på polisstationen tillsammans med skolans rektor och två poliser. Jag sätter mig tillsammans med Mamma ner vi ett bord tillsammans med resterande människor. Jag får berätta vad som har hänt och även visa videon. Poliserna studerar videon långsamt och noga.
"Det syns tydligt att den är klippt så ansiktet är bortklippt. Men när vi förhör tjejen som filmade så kan vi lätt få fram vem det är." Säger ena polisen och den andra nickar instämmande.
"Det var Marcus Gunnarsen som hade dom kläderna på sig." Säger jag tyst till dom.
"Ja vi vet, och det är ett starkt bevis mot honom, som hjälper oss." Säger då den andra polisen.
"När blir rättegången av?" Frågar mamma.
"Inget datum är ännu satt men vi antar att de blir runt om en månad." Säger polisen igen.
Vi snackar med dom ett tag till och sedan lite med rektorn nu hur vi ska göra med skolan. Vi kommer fram till att jag inte ska gå till skolan förens domen är fälld, det blir bäst så.
Jag hoppar in i bilen och mamma startar den. Vi kör hemåt. När vi är framme vid huset så går jag in till huset och upp till mitt rum. Jag lägger mig på sängen och i samma sekund får jag en snap av Martinus.
"Marcus har fått kallelsen till förhöret nu://"
Jag knappart snabbt in ett svar.
"Hur reagerade han?"
"Han blev typ chockad venne varför man borde ju inte direkt vara de när man gjort något sånt"
"Spelar oskyldig://"
"Aaa:("
Jag stänger ner chatten och lägger ifrån mig mobilen. Jag går ner igen och sätter mig i soffan.
"Gumman jag åker till jobbet nu, ring om det är något!" Ropar mamma ut från hallen.
"Okej!" Ropar jag tillbaks.
Ytterdörren smälls igen och jag slår på tv:n. Jag sappar mellan några kanaler och stannar på en intressant. Jag kollar på den ett tag innan det ringer på dörren. Vem fan kan det vara? Jag reser mig upp och går ut till hallen för att öppna dörren. Där till min förvåning står Marcus. Vafan gör han här.
"Vafan gör du här?" Säger jag och rynkar ena ögonbrynet.
"Jag vet inte exakt hur jag ska börja men det är inte jag på videon du måste tro mig." Säger han nervöst och stressat.
"Bullshit." Mumlar jag tillbaka.
"Du måste tro mig jag vet inte vem det var men de var inte jag, jag skulle aldrig göra så mot dig eller någon annan." Säger han men jag ät övertygad om att han ljuger.
Jag suckar och himlar med ögonen så han tydlig ska förstå att jag inte går på hans bullshit.
"Jag var full den kvällen så jag minns inte vem som gjorde men du måste tro det jag skulle aldrig skada dig." Säger han.
"Men du kan mobba mig och vara fett taskig, jag köper inte det där Marcus."
"Förlåt för hur jag har bettet mig men de är Meja som har manipulerat folk, det är hon som fått mig vara taskig." Säger han och låter riktigt ledsen men det är förmodligen bara en del i hans game.
"Spelar ingen roll för du gjorde det ändå." Säger jag emot honom ilsket så han ska fatta.
"Snälla Mira fattar du inte att jag har känslor för dig!"
Jag blir ännu mera lack och smäller igen dörren i hans ansikte och går upp.
Fuck honom, fuck denna skola, fuck mitt liv. Allt suger jag hatar allt och alla!
Alla utom Martinus då.
*
Tack till alla som läser, röstar och kommenterar ni är bäst!<333
YOU ARE READING
Before i die| m.g
Fanfiction*Trigger varning* Läs inte denna om du är känslig läsare, Jag vet att du behandlar mig som skit men jag kan inte låta bli att bry mig om dig för jag har en gång fallit för dig...
