”Jag kan förstå det och jag kan lova dig att du kommer att vara perfekt”

  ”Hur vet du det? Du har inte ens sett mig dansa?”

  ”Nej men efter som att du är tillsammans med mig nu så måste du vara perfekt. Jag kan ju inte ha dig som skämmer ut mig” sa han och jag himlade smått med ögonen vilket fick honom att skratta kort.

  ”Men du, om du inte orkar så kan vi ta det här en annan dag så kan jag skjutsa hem dig istället så att du kan villa lite”

  ”Nej då det är lugnt, jag behöver nog bara något att äta. Jag åt ingen lunch idag”

  ”Är du säker. För vi kan göra det här någon annan dag om du vill”

  ”Jason jag har ju sagt att det går bra. Jag börjar tro att det är du som inte vill ha med mig”

  ”Nejdå, jag bara tänkte på vad som var bäst för dig”

  ”Nawh är inte du bara den sötaste” sa jag och la mina armar runt hans midja för att dra in honom i en kram. Jag kollade upp på honom endast för att se hur han himlade med ögonen och jag skrattade smått. Hans ena arm lades runt mina axlar och han började styra oss ut ur huset och bort mot bilen.

 

Jasons perspektiv

  ”Förresten” brast jag ut när en tanke slog mig och stannade upp för att vända mig mot Brianna ”Varje gång jag har vart med dig så är du hungrig för att du inte har ätit lunch, frukost eller till och med skippat båda två. Du vet att det inte är bra för dig va? Att skippa att äta hela tiden”

  ”Jag vet men jag måste, så”

  ”Varför? Varför ska du skippa att äta för?”

  ”Därför” sa hon bara kort och försökte komma bort från mig men jag höll henne enkelt kvar henne genom att greppa tag om hennes midja.

  ”Brianna prata med mig” bad jag men hon skakade bara kort på huvudet till svar ”Brianna kom igen”

  ”Jason det är inget okej. Jag kan bara inte äta för mycket mat, det är inte mer än så. Det är inte en stor grej så släpp det bara”

  ”Hur kan jag släppa det när jag vet att du svälter dig själv?”

  ”Jag svälter inte mig själv Jason. Varför bryr du dig ens? Vi är knappt kompisar, det sa du ju själv” hon höjde rösten åt mig nu och jag såg hur tårar bildades i hennes ögon. Hon måste ha hört när jag pratade med killarna och sa att vi inte ens var kompisar. Men jag hade ljugit, jag ville bara få tyst på killarna. Jag gillade Brianna men jag visste inte riktigt hur det stod till i mellan oss.

  ”Jag bara gör det okej. Så varför kan du inte bara berätta för mig?”

  ”Vill du verkligen veta?”

Take A Risk With Me //Jason McCann (sv)Där berättelser lever. Upptäck nu