Jag knackade på Oscars dörr men när han inte öppnade så drog jag upp dörren och fann Oscar stående i fönstret med en cigarett i handen.
Han reagerade inte när jag kom in utan stod kvar lutad från fönstret.
"Oscar?", frågade jag.
"Mm?", svarade han och jag suckade. Det var uppenbart att något var fel eller att något störde honom.
"Vad är det?"
"Inget"
"Men jag märker ju att det är något, du är fett bitter", sa jag och han fnös innan han stängde igen fönstret med en smäll och jag ryckte till. Han vände sig mot mig med irriterad blick.
"Men jag säger ju att det inte är något?!", sa han irriterat och den här gången var det min tur att fnysa för det var så uppenbart att det var något som störde honom.
"Men säg bara vad som är fel", sa jag och tog tag i hans arm men han skakade snabbt av min hand.
"Gå och va med din pojkvän istället", sa han och jag skrattade till. Så det var de det handlade om? Var han seriöst avundsjuk på Ogge? Vem är människan jag pratar med och vad har han gjort av Oscar?
"Ogge är inte min pojkvän", sa jag roat.
"Han är min bästa vän och jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med honom"
Oscar kollade fundersamt på mig.
"Jag visste inte att du var så avundsjuk av dig", flinade jag och han fnös högt.
"Det är jag inte", muttrade han fram och jag som fann hela situationen roande flinade om möjligt ännu större.
"Okej, om du säger det så", sa jag och vände mig om och gick.
DU LÄSER
Babygirl
Teen Fiction"Babygirl, du är en ängel med trasiga vingar", sa han och strök bort tårarna som rann ner längst mina kinder. "Du förstår inte, jag har ingenting kvar. Inget", grät jag och han nickade. "Jag vet"
