Fyrtioett

308 4 0
                                    

I bilen på vägen tillbaka satt jag knäpptyst och stirrade ut genom fönstret. Jag kände mig spyfärdig och hela kroppen värkte.
William satt och räknade pengarna jag samlat ihop.
"4500, inte dåligt", sa han nöjt och skrattade för sig själv.
"Det här borde vi göra oftare", flinade han och la en hand på mitt lår. Jag ryckte till men gjorde inget för att ta bort den trots obehaget som spred sig genom kroppen.

När vi var tillbaks så blev jag återigen inlåst på rummet. Jag tog en lång dusch. Hur lång visste jag inte, men hur länge jag än stod där och hur många gånger jag än skrubbade mig så kände jag mig smutsig.
Sakta gled jag ner för väggen och lät duschens strålar smattra mot min hud. Knäna drog jag upp till hakan och kramade om mig själv.
Om det var tårar som rann längst mina kinder eller om det bara var duschstrålarna visste jag inte. Men förmodligen båda.
Jag blundade och fick upp bilden av Oscars förvånade blick från klubben. Frustrationen över att jag var så nära men ändå så långt bort gjorde att jag frustrerat dunkade huvudet i väggen. En ilande smärta gick igenom huvudet och jag kved till innan jag la huvudet i mina händer.

Babygirl Där berättelser lever. Upptäck nu