Kapitel 5

10.4K 35 4
                                    

Eller borde jag inte ångra mig? Kom igen Jonna, vad fan är det för fel på dig! Skärp till dig nu!

"Liam, vi kan inte -" mer än det hann jag inte säga förens min mobil ringde.

Det var Anton.

Jag hoppade snabbt ner från kökbänken och visade med några handmetoder att det var okej för Liam att ta några utav dom äggen som jag tidigare hade gjort till mig och Lucas, innan jag gick upp med mobilen till mitt rum.

Samtalet

Jonna: Hej älskling!

Anton: Hej bby, vad gör du senare idag?

Jonna: Typ inget antar jag, du?

Anton: Bra, vill du komma till rampen med mig?

Jonna: Sure, när ska du dit då?

Anton: Ska vara där vid 2 ungefär, ska jag hämta upp dig?

Jonna: Ok, ja tack. Men ses kl 2 utanför mitt hus då, puss love u!

Samtalet avslutats

Jag la mig i sängen och startade igång, Netflix.

Efter en stunds tittande, kollade jag på min mobil vad klockan var. Hon var 12:47, okej då är det inte så stor stress ju. Tänkte jag för mig själv reste mig upp ur sängen för att ta en dusch.

You know What, Girl man måste ju vara fräsch när man ska vara med sin kille.

Jag ut ur mitt rum och gick till badrummet. Tryckte mer handtaget och gick in och låste dörren och sånt som alla gör ofc. Men då hör jag någon

"Ursäkta mig, men jag var här först"

Den rösten känner jag igen.. Liam..

Brorsans bästavännerWhere stories live. Discover now