Brorsans bästavänner

Kapitel 23

"När hände det då?" Frågade Molly och jag blir ännu mer obekväm i detta sällskapet, men tanke på att Anton ger mig dödsblickar.

"Ett bra tag sedan." Mumlade jag och tittade ner i marken för att försöka undvika Antons arga blick.

"Under tiden vi var tillsammans?" Ryter Anton. Hur mycket jag än vill springa och gömma mig så nickar jag.

"Hur längesen var det då?!!" Skriker Anton.

"Mer än 1 år sedan, i början när vi blev tillsammans.." piper jag och jag ser i ena ändan av cirkeln sitter Alex och flinar mot mig.

"Så du har varit otrogen mot mig och inte sagt ett jävla ord om det under tiden vi har varit tillsammans?!!" Skrek Anton och hans ansikte blev rödare och rödare.

Jag vågade knappt göra någonting, så jag bara satt där och nickade.

"Har du varit med någon annan också eller?" Frågar han, men jag kan inte få ut ett ända ord.

"Svara mig då!" Sa han argt.

"Ja.." var det ända jag kunde få fram.

Anton reser sig upp och slänger ner en ölflaska i marken så den går i bitar och det som fanns kvar i ölflaskan är nu utblandat bland glasbitarna på golvet.

"Vem då?" Frågar han bestämt.

"Några av min brors kompisar.." jag skäms ihjäl.

"Din jävla lilla hora!" Skriker han åt mig och går mot mig.

"Jag vet inte vad som flög i mig, Anton. Men jag älskar dig verkligen, jag ångrar mig så himla mycket." Snyftar jag fram och det går inte längre att hålla inne tårarna.

Han sätter sig ner på huk framför mig och alla runt omkring sitter mest i chocktillstånd. Han tar upp sin hand och placerar den på min kind och torkar bort tårarna som rinner ner för min kind.

Jag tittar upp och våra ögon möter varandras blickar. Där sitter vi tysta framför varandra, helt tysta med våra vänner runt omkring oss. Det är knäpptyst.

Han lutar sig försiktigt och sakta framåt och jag känner hur hans varma andedräkt kommer närmare och närmare mitt öra.

Han viskar försiktigt in i mitt öra

"Du, det är slut mellan oss nu." Hans ord går som repris inne i mitt huvud, Du, det är slut mellan oss nu. Jag kan inte fatta vad som precis hände.

Precis när jag trodde att det inte kunde bli värre så kysser han mig på munnen.

"Du är inte den ända som har varit otrogen i detta förhållandet om du tror det." Viskar han och ger mig ännu en till kyss innan han reser sig upp och pekar mot dörren medans han stirrade rakt in i mina ögon.

Det är nog dags att gå hem.

SLUTET