4

44 8 0
                                    

2 knähundar. 2 knähundar satt bakom stenen och morrade. De var grå med vassa tänder och spetsade öron. - Hej på er, sa jag. Jag sträckte fram handen mot den ena, men den morrade och drog sig undan. Den andra bet mig. - Aj!!! Skrek jag. Blodet forsade fram från handen. - Jag måste hem och hämta plåster... sa jag. Tårarna rullade ned för kinderna. Hunden som hade bitit mig kom fram till mig, tittade in i mina ögon. Jag kollade bort. Sedan reste jag mig upp och började gå därifrån. Så kom jag ihåg att mamma hade låst ute mig. Jag satte mig ned på marken bredvid hundarna och grät. Myrorna kröp upp på mina ben. När jag försökte slå bort de så satte de sig bara hårdare på huden och bet. Jag sa ändå inget. De fick bita mig om de ville.

Samtidigt som löven faller {AVSLUTAD}Onde histórias criam vida. Descubra agora