Once a Glader always a Glader

Plan?

Lilys perspektiv
Jag gick in i Vinces tält för att lets upp en papperslapp. Det var nämligen så att en gång visade Vince mig, Sonya och Harriet en lapp där det visade var ett par negrävda vapen var. Jag hittade kartan men problemet var att det fanns en gåta som inte var hundra procent tydligt utan Vince hade gjort det lite svårt att lista ut kartan.
- Vad kan detta betyda sa Brenda när jag visade henne kartan.
- Jag vet inte svarade jag.
Den blonda killen och Jorge kom tillbaka efter att se om det fanns någon mer här. När jag såg dom slog det mig att jag inte visste vad den blonda killen hette.
- Hörru, när jag har tänkt efter så vet jag inte vad du heter sa jag och tittade pp den blonda killen.
- Newt, jag heter Newt svarade han.
- Hörni lyssna här sa Brenda och läste
" Börja där du hitta mig. Fem steg fram, till rosens skam bakom gren röd och len. Över den finns en spade, gräv sedan där spadens nos peka".
Jorge tog lappen och läste igen sen sa han:
- Var hittade du lappen???
Vi gick till Vinces tält och där ifrån gick vi fem steg sedan stannade vi.
- Vad är rosens skam frågade Brenda.
När hon sa det slog det mig att rosens skam var den svarta rosenbusken och röda lena trädet var där vi la en sak från varje person som hade dött för att minnas dom. Jag gick ditt och såg en spade hänga och nosen pekade rätt ned. Jag tog spaden och började gräva.
- Hörni kom hit skrek jag när jag såg pistolerna. Newt räckte ut handen och jag gav honom spaden och han fortsatte gräva. Efter att grävt upp alla vapnen gick vi för att hitta något att äta och började diskutera vår plan.
- Okej så Brenda och Jorge smyger in och ta vakterna sedan går jag och Lily och försöker leta upp dom andra. Sen tar vi oss ut allihop, levande sa Newt.
- Ja svarade jag.
- Vi ger oss in inatt sa Jorge.
Vi alla bestämde att vi skulle gå och lägga oss.

Newts perspektiv
Jag vaknade nästa morgon av att solen lös i mina ögon.
- Hej hörde jag en röst säga.
Jag slog upp ögonen och såg att det inte var solen som lös utan det var en eld, då kom jag ihåg allt som hade hänt innan. Jag satte mig upp och såg att Lily satt själv vid elden.
- Var är Brenda och Jorge frågade jag och kollade runt.
- Dom gick och la sig där borta för att sova lite till svarade hon och pekade åt några stenar. Jag tittade upp och såg att det började bli kväll. Jag reste mig och satte mig bredvid Lily.
- Jag är inte rädd för många saker förutom en sak sa Lily och stirrade in i elden.
- Vad frågade jag.
- Döden svarade hon.
- Det var därför du inte ville göra detta för att du var rädd att du skulle dö sa jag och tittade på henne.
- Nej utan att behöva se mina vänner dör, det är därför jag inte är så trevlig mot andra för jag vill inte ha fullt med vänner för att se dom dö svarade hon.
- Men varför gick du med på det frågade jag
- För att jag litar på dig Newt svarade hon och tittade på mig. Vi satt i tystnad tills jag avbröt den och sa:
- Du behöver inte se dom dö
- Hur kan du vara så säker på det frågade hon
- För jag vet det och om du lita på mig bevisa det genom att tro på mig sa jag. Hon gav mig inget svar så jag tog det som ett ja.
Dom första stjärnorna hade börjat titta fram och det var vårt tecken. Det var dags.