Once a Glader always a Glader

Tur i Otur, Otur i Tur

Zoes perspektiv
Dom sprang in i labyrinten men hann aldrig ut i tid. Jag hoppas att dom är okej. Det var förmiddag och labyrinten borde vara öppen nu. Jag skulle just vända mig om när dörrarna började öppna sig. Jag ropade på dom andra och alla kom springande. Dörren öppnades men ingen var där.
- Dom är borta Zoe sa Newt och klappade mig på axlen.
- Trodde inte att du skulle ge upp så lätt på oss Newt sa Thomas och jag sprang och kramade honom
- Jag trodde nästan att jag hade förlorat dig viskade jag.
- Hur ska jag kunna gå nu när jag har något att leva för sa han och kramade om mig.
- Nu räcker det skrek någon och jag vände mig om men höll i Thomas hand. Gally stod med en pistol och siktade på Thomas.
- Gally låt bli skrek Newt.
- Gå och ställ dig där borta Thomas, NU skrek Gally. Han gick och ställde sig dit han pekade och höll händerna ovanför huvudet.
- Gally tänk på vad du gör sa Thomas.
- Du ska inte säga något, det är dom som borde tänka på vad dom gör skrek han tillbaka.
- Snälla Gally gör det inte skrek jag
- Tyvärr men jag gör det för ert bästa svarade han och avfyrade. Skottet träffade honom och han föll till marken

Han sköt, han sköt honom. Newt sprang mot Gally och dom andra försökte stoppa honom. Jag sprang till Thomas och skakade lätt till honom men han svarade inte.
Thomas, snälla Thomas lämna mig inte skrek jag.

Frypan och några till tog hand om Newt och dom andra tog Gally till buren. Minho och jag tog Thomas in till sjuk- tältet och Hans och Carl som var doktorerna tog han dom henne. Jag fick inte stanna där inne så jag gick ut.
- Hur mår han frågade Minho. Jag skakade bara på huvudet och tittade ned.
- Du, han är stark, han  klara sig sa han och klappade mig på axlen.
Hans kom ut, gick till mig och sa:
- Han lever men sover på något sätt, nån måste vakta honom ifall han vaknar sa han.
- Okej jag gör det sa jag och gick mot tältet. Han låg där helt stilla och jag kunde inte fatta vad som just hände. Plötsligt andades han häftigt och hostade. Efter att han hade lugnat ned sig la han sig ned och frågade:
- Vad hände
- Gally sköt dig sa jag
- Var är han nu?? Frågade han
- Han sitter i en bur svarade jag
- Hur mår Minho, Newt och dom andra forsatte han
- Du tänker verkligen på oss när det var du som blev skjuten sa Minho som kom in med Newt.
Han tittade på dom och satte sig upp.
- Hjälp mig upp nu så att jag kan... mer hann han inte säga förrän Carl kom in och sa:
- Det är hissen, den kommer upp.
- Stanna här sa jag och sprang ut med Newt och Minho bakom mig. Hissen stannade och vi öppnade. Thomas kom gående mot oss och ställde sig så att han kunde se med handen flr magen. Newt hoppade ned och sa:
- Hörni det är en tjej. Han böjde sig ned och tog en lapp från hennes han och läste:
- Hon är den sista någonsin.