Harry Potter the next generation

Kap 20. Inbjudningar och återblickar

(Lilys perspektiv)

Hej Lily!
Lily vi saknar dig och dina bröder här hemma.
Pappa och jag saknar er otroligt mycket.
Snart är eran termin på Hogwarts slut och ni får jullov.
Under julen så hade vi tänkt att ha en stor släktträff och vara med mormor och morfar och alla mina bröder och deras familjer.
Så vi väntar oss dig, Al och James på tåget till London till jul.
Det kommer bli härligt att se er alla igen!
Jag, moster Hermione och moster Angelina har en speciell överraskning till alla er som kommer hem från Hogwarts nu till jul och en extra till Molly och James som slutar Hogwarts sen när vårterminen är slut...
Al, James, Molly, Lucy (Mollys lillasyster dvs), Louis, Rose och Hugo har fått egna brev om detta.
Jag längtar efter att se dig igen!
Kram
Mamma!

Jag hade precis läst klart brevet som jag fått från mamma nu under frukosten.
Jag kollade på mina bröder och mina kusiner vid Gryffindorbordet som alla log precis som jag, om jag gissar rätt så hade dom också läst samma sak i sina brev som jag läst i mitt.
Jag var glad över detta, min jul var säker.
Förra året blev julen en flopp...
Vi skulle fira jul med pappas kusin Dudley, hans fru Cho och våran elaka syssling Tom.. Låt oss säga att det inte gick så bra som alla hade hoppats på...
På julaftonskvällen när Al, James, jag och Tom hade bråkat i en halvtimme om vilka lag vi skulle ha i Quidditchmatchen vi tänkt att spela, varken jag, Al eller James ville spela med Tom.. Då fick Tom nog. Mamma och pappa hade köpt ett dyrt halsband i äkta silver som det stod Lily på och jag hade haft det runt halsen sedan jag fått det i ett av paketen. Tom visst att jag gillade det och det var kanske därför han gjorde som han gjorde. Drog sönder det. Eller tja inte direkt men jo på ett sätt.
Vi stod vid trappan allihopa, det var där vi stått och bråkat.
Han "råkade" putta mig så jag ramlade baklänges ner för deras trappa. Han trodde väll att han var så smart! Men precis innan jag ramlade tog jag tag i hans handled och istället för att jag ensam ramlade ner för trappan gjorde vi båda det. Ingen av oss skadade sig ordentligt vi fick nått blåmärke här och var men inga riktiga skador annars. Vi låg båda bredvid den andre på golvet men när jag skulle ställa mig upp så halkade jag på mattkanten som låg bredvid mig. Jag ramlade igen och råkade slå till Tom på näsan så han började blöda näsblod. Jag bad om ursäkt flera gånger men han brydde sig inte. Cho kom för att kolla vad det var som hade låtit så högt. Hon såg Tom med näsblodet rinnande och kollade sen på min hand som också hade näsblod på sig.
"Hur vågar du?! Vi bjuder snällt in er till vårt hem och du ger min son näsblod?!" Hade Cho skrikit på mig.
Jag hade sagt flera gånger att det inte var med flit, att jag halkade på mattkanten som det var men hon hade inte lyssnat på ett ända ord av vad jag sa.
Hon gick och berättade för mamma och pappa som blev jättesura på mig.
Dom kunde inte se sanningen och jag ska säga dig att jag fick nog det största raseriutbrott jag någonsin fått den kvällen.
Men sen när dom gick iväg så flinade bara Tom.
Han hade hänsynslöst gått fram till mig och dragit av mitt halsband så kedjan gick sönder, sen hade han tagit fram sin stav, kastat halsbandet på golvet och svagt samt nån formel som jag inte hörde och sakta smälte mitt halsband med hjälp av magi.
Jag blev förkrossad över vad han hade gjort. Och än har jag inte förlåtit honom.
Jag hade känt tårar regna på mina kinder, jag hade gått där ifrån. Till gästrummet där jag och mamma skulle sova.
Jag hade låst dörren med magi så jag skulle få förbli ostörd.
Jag gick inte ut på hela kvällen, dock öppnade jag dörren innan jag somnade, så mamma skulle kunna komma in sen.
Men när jag vaknade upp så satt mamma vid min sida och försökte väcka mig.
Hennes ögon såg ut som mina. Blodsprängda. Hon hade också gråtit. Mycket.
Jag hade frågat vad det var och hon hade berättat att dom hade lagt sanningsserum i Toms glas och frågade honom sedan om vad som exakt hade hänt och såklart berättade han allt. Cho och Dudley hade blivit extremt arga och skällt ut honom som om han hade gjort så att solen inte skulle gå upp igen. Då tror man ju att allt ska vara bra men nej.
Mamma sa att hur hon och pappa än hade försökt hade dom inte kunnat laga halsbandet. Att det som Tom använde var mörkmagi. Så mitt halsband gick inte att laga. Men köpte dom ett nytt? Din farsa är ju faktiskt Harry Potter, killen med EXTREMA summor pengar. Nej, dom kunde inte köpa ett nytt. Silvret i halsbandet var unikt. Det var silver blandat med enhörningsblod som förvarats i högvärme i över tusen år. Och mitt halsband var allt det räckte till att göra.