Harry Potter the next generation

Kap 15. Saker och ting reds ut

(Lilys perspektiv)

Idag är det fredagen den 23 oktober. Klockan är två på eftermiddagen, jag sitter själv i biblioteket som vanligt. Egentligen så skulle nog Olivia och Chloe varit med mig om allt varit som vanligt. Men det är inte som vanligt.
Olivia och Chloe har undvikit mig sedan jag kom tillbaka från sjukflygen efter att Lucy ristat in ordet "blodsförädare" med en kniv på min arm.
Dom tror att om dom är med mig så kommer det hemska som har hänt mig under terminen nu hända dom också. Dom tror att dom kommer bli utsatta för liknande situationer som jag har blivit.
Så dom har i praktiken dissat mig. Men jag orkar inte bry mig.
Jag brukar sitta själv längst in bland hyllorna i biblioteket och antingen läsa eller öva på formler. Om jag skulle vilja ha sällskap skulle jag antagligen kunna vara med Hugo och dom andra killarna eller så skulle jag kunna vara med Rose, Alice, Frank och Scorpius. Men nu är det så att jag gillar att vara ensam. Det är skönt. Dessutom kollar folk konstigt på mig ofta när jag går i korridorerna, dom ger mig massor av blickar som om jag var annorlunda och inte hörde in bland dom. Visst jag är Harry Potters dotter, wow.. Jag har en person på skolan som ständigt plågar och torterar mig, oh hjälp! Istället för att ge mig konstiga blickar skulle kanske någon kunnat prata med mig?
Men det behövs inte för jag tycker om ensamheten, den är lugnande och får mig att slappna av.

Jag kollar på klockan, tjugo över två. Min lektion börjar tjugo i tre, jag har örtlära.
Jag börjar packa ihop mina saker, ställer tillbaka lite böcker och lämnar sedan biblioteket.
På vägen till uppehållsrummet, där jag måste hämta mina grejer till lektionen stöter jag ihop med någon.
Jag tittar upp och stirrar in i dom vackra blågrå ögonen jag älskar.
"Hej Lily" säger Scorpius och ler.
"Hej" svarar jag och ler tillbaka.
"Är du själv?" Frågar han och ser undrande på mig.
"Ja, jag är själv precis som jag varit dom senaste tre veckorna eftersom Olivia och Chloe dissat mig, för att dom tror att det kommer hända dom något hemskt om dom är med mig som råkat ut för hemska saker" svarar jag.
"Men varför ska den sötaste och underbaraste i världen behöva vara själv?" Säger han och jag känner hur kinderna blossar upp.
"Jag tycker det är ganska skönt att vara själv" säger jag.
"Men vi kan väll vara tillsammans ikväll? Bara du och jag?" Frågar han och ser förhoppningsfull ut.
"Det skulle jag gärna vilja men jag kan inte, jag har straffkommendering klockan sju ikväll och jag är inte säker på när den slutar" säger jag sorgset.
"Okej" svarar han och slår ner blicken i marken.
"Men vi kanske kan göra något själva imorgon kväll?" Frågar jag i hopp om att få honom på bättre tankar.
"Det vill jag absolut! Vi träffas i astronomitornet imorgon kväll klockan åtta, kom inte försent" säger han och jag skrattar.
"Nej då sir" svarar jag mellan mitt skratt.
"Men jag måste gå nu, min lektion börjar snart" säger han och jag nickar och säger att jag också har lektion.

Jag har varit uppe och hämtat mina saker och nu står jag utanför växthus tre.
"Godeftermiddag kära elever" säger professor Longbottom som kommer och öppnar dörren till växthuset.
Vi jobbar på med att sköta om våra mandragoror, jag jobbar med Hugo och det går ständigt bra för oss. Det går mindre bra för Olivia och Chloe som knappt vågar röra deras mandragora och när jag ser att den faktiskt biter Olivia i fingret så kan jag inte rå för att jag skrattar.
När lektionen är slut så är klockan fyra. Vi går mot sista lektionen idag som är förvandlingskonst.
Vi får lära oss att omvandla råttor till bägare och tillbaka.
Det går bra för mig, men för Hugo går det inte lika bra, hans råtta blir till en hårig bägare med svans, jag skrattar när jag tänker på att pappa berättade att det var exakt vad som hände morbror Ron när dom försökt på detta.
"Utmärkt Miss Potter" säger McGonagall när hon går runt och tittar på allas.
"Mr. Weasley du och alla andra som inte lyckades får som läxa att lära er detta tills på onsdag nästa vecka!" Säger hon. Hugo mumlar något ohörbart men jag kan slå vad om att det var något i stil med att det var orättvis att han av alla skulle få det som läxa.
Lektionen slutade klockan kvart över sex då vi hade dubbeltimme.
Klockan är nu kvart i sju, jag har ätit och det är dags att gå till straffkommenderingen.
På vägen dit slår sig båda James och Al ihop med mig.
Nu går vi alla tre Potter-barn till våran straffkommendering.
När vi är framme knackar vi på dörren till professor Snigelhorns kontor och väntar.