Harry Potter the next generation

Kap 10. Jobbiga nyheter, undrbara nyheter och besök

(Lilys perspektiv)

Mamma svimmade.
Pappa tog emot henne.
James drog fram sin stav.
Själv skrek jag.
Flickan som Al just hade berättat var hans flickvän var hon som hade förgiftat mig.
Min värsta fiende.
Mammas värsta fiendes dotter.
Något var fel!
Väldigt fel!
Ungefär som att Lucy kontrollerade Al.
Som om hon styrde över hans hjärta.
Som om han hade fått en kraftig kärleksdryck!
Så måste det ha varit!
Lucy har gett Al en kärleksdryck för jag vet att Al är förälskad i Alice Longbottom, jag vet att han ALDRIG skulle bli tillsammans med Lucy speciellt inte efter vad hon just gjort mot mig!

Jag störtade ut ur sjukflygen.
Jag visste precis vilka jag skulle prata med!

"LILY KOM GENAST TILLBAKA!" Ropade pappa efter mig eftersom att jag precis hade vaknat och egentligen skulle behöva vila lite vilket jag mycket väl visste om själv. Men det fanns inte tid till att ligga i en sjukhussäng och vila just nu.

Jag sprang in i Stora salen eftersom att det fortfarande var middagstid och jag antog att dom jag behövde prata med var här.
Snabbt såg jag den rödhåriga flickan och den blonda pojken från fjärde årskursen sitta vid Gryffindorbordet.
Rose och Scorpius.
Als bästa vänner.
Jag gick fram till dom.
"LILY!" Skrek Rose med tårar i ögonen och kramade om dig.
"DU LEVER!" Fortsatte hon.
"Vi trodde inte du skulle klara det!" Sa hon och kollade på mig med ögon som var fyllda med rädsla.
"Vi har varit super oroliga!" Sa Scorpius och kramade om mig när Rose hade släppt.
Var detta en dröm?!
Kramade just Scorpius mig?!?!
Scorpius Malfoy!!
Killen i mina drömmar!!!
Jag kände hur kinderna snabbt skiftade till samma eldröda färg som mitt hår har.
Snart kom jag på varför jag egentligen var där och skakade snabbt av mig pirret i magen och det röda på kinderna.
"Al har blivit förgiftad!" Sa jag lågt så bara dom kunde höra det.
Rose slog händerna för munnen.
"Han... Han kommer väll inte att dö?" Frågade Scorpius och jag såg rädslan stiga i hans vackra ögon.
"Nej nej! Inte förgiftad på det sättet!" Sa jag och Rose tog bort händerna för munnen och rädslan i Scorpius ögon sjönk en aning.
"Så hur är han förgiftad?" Sa Rose.
Det var först nu jag märkte att massor utav människor som satt runtomkring oss lyssnade intensivt på vad som sades.
"Kan vi gå till någon mer enskild plats och prata?" Sa jag och kastade en blick på en grupp Gryffindorflickor i tredje årskursen som satt och antecknade vad vi hade sagt...
"Visst!" Sa Scorpius snabbt och Rose nickade.

"Vi kan gå till biblioteket!" Sa Rose och log stort när vi stod utanför Stora salen.
Scorpius suckade djupt.
"Annars kan vi ju gå ut och sätta oss vid sjön. Det är bäst att passa på nu innan den kalla hösten sveper in!" Sa jag.
Dom andra två nickade och tillsammans gick vi ut och sedan ner till sjön.

Det var en sval septemberkväll.
Sjön glittrade i den orangerosa solnedgången.
Synd bara att jag och Scorpius inte var själva, för då hade det varit hur romantiskt som helst...

"Så vad har Al råkat ut för denna gång?" Sa Rose när vi satt oss ner i gräset.
"Kärleksdryck" svarade jag utan att ta blicken från den vackra solnedgången.
"Var det Lucy som gav honom den?" Sa Scorpius tyst.
"Ja..." Sa jag och kollade konstigt på honom.
"Hur visste du det?!" Sa jag.
"Vi var med när hon gav honom den, men vi fattade aldrig att det var en kärleksdryck!" Sa Rose.
"SKOJAR NI MED MIG ELLER?!" Skrek jag.
"Lily lugna mer dig" sa Rose.
"Men ni kunde ha hindrat att min typ största mardröm inträffat men ni gjorde det inte! Hur skulle ni känna er om eran värsta fiende gett en kärleksdryck till din bror och nu var ihop med honom?!?!?" Sa jag.
"Lily! Snälla du! Du måste förstå att vi inte insåg att det var en kärleksdryck!" Sa Scorpius samtidigt som han och Rose försökte lugna ner mig.
Efter någon minut hade jag återfått lugnet.
"Okej nu känns det bättre. Förlåt att jag blev sur på er! Kan ni snälla förlåta mig?" Sa jag.
"Det klart!" Sa Rose och kramade om mig.
"Det är gjort för länge sedan!" Sa Scorpius och kramade också om mig.
Det pirrade i magen när han kramade mig.
"Så finns det någon som skulle kunnat hjälpt Lucy göra kärleksdrycken? Jag menar, hon går andra året då kan man inte göra en sådan om man inte är en naturbegåvning och det vet vi alla att hon inte är!" Sa Scorpius efter kramen.
"Hmm... Jag kan faktiskt inte komma på någon..." Sa Rose efter någon minus tänkande.
"Men det kan jag!" Sa jag och reste mig upp.
"Jasså vem?" Sa dom i kör.
"Den personen ska jag allt ta ett snack med!!" Sa jag och styrde argt mina steg upp mot slottet igen.