Invisible (Larry Stylinson AU) *Swedish*

Kapitel 15

Kapitel 15

[Harrys POV]

Nästa dag körde jag till skolan som vanligt. Jag bodde inte speciellt långt bort, men eftersom jag ägde en bil tänkte jag; varför inte använda den?

Om jag hade fått bestämma hade jag hoppat över skolan idag, men eftersom mamma fortfarande hade kontrollen över mig hade jag inget annat val än att gå. Jag hade aldrig viljat skippa skolan så mycket som jag gjorde nu. Jag ville inte träffa Louis, jag ville inte heller träffa Zayn. Jag ville inte träffa någon.

Känslan som hade gjort mig sällskap när jag såg Louis och Zayn tillsammans i korridoren igår hade varit outhärdlig. Hur kunde Louis vara tillsammans med honom? Efter allt Zayn hade gjort mot honom! Han skulle ha dödat honom om jag inte hade varit där alla de där gångerna för Guds skull! Hur kunde han glömma det bara sådär?

Jag kunde åtminstone inte göra det. Jag skulle aldrig förlåta Zayn för vad han gjorde mot Louis. Det var till och med så att jag hade haft mardrömmar om att Louis hade blivit slagen av Zayn, och låt mig bara säga att de inte hade varit trevliga över huvudtaget.

Jag ville inte träffa Amber heller. Om ni inte redan visste det är Amber min flickvän. Vid det här laget var jag ganska säker på att hon visste om kyssen. Jag brydde mig däremot inte om hon gjorde slut med mig eller inte, bara det inte var framför alla eleverna på skolan. Hon var precis som vilken annan tjej som helst på vår skola; en bitch. Så, den enda anledningen till varför jag egentligen inte ville träffa henne var för att jag var rädd att bli skrattad åt om hon gjorde slut med mig.

Louis hade rätt. Jag försökte inte hitta kärleken. Jag gick bara från tjej till tjej hela tiden för att hålla mitt rykte. Visst, Louis visste inte om det där sista, men det var i alla fall sanningen. Inte heller visste han om att jag kanske redan var kär. Dock var jag fortfarande inte riktigt bekväm vid tanken på att jag älskade honom. Jag hade kanske en liten crush...

Jag gav ut en suck när jag parkerade min bil i en ledig parkeringsficka. Vi hade på sätt och vis våra egna parkeringsfickor, så jag parkerade alltid min bil i samma.

Jag hoppade ut ur bilen och började gå mot byggnaden, i riktning mot mitt skåp. På vägen dit möttes jag av några äcklade miner av elever som jag besvarade genom att blänga på varenda en av dem. Jag var inte direkt på humör för att vara trevlig.

När jag väl stod framför mitt skåp hörde jag någon fnissa bakom mig. Jag vände mig om bara för att komma ansikte mot ansikte med Lucy, tjejen jag hade hånglat upp igår. Jag suckade djupt. Vad nu? "Vad vill du, Lucy?" frågade jag och vände mig om igen för att hänga upp min jacka på kroken i mitt skåp.

"Är det allt du har att säga efter att precis ha hånglat upp någon?" frågade hon och himlade med ögonen.

"Det var igår, inte 'precis efter'," muttrade jag.

"Skit samma, jag ville bara veta vad du tycker, du vet? Om dig och mig?" hon log och knuffade mig lite lätt i sidan.

Jag höjde ena ögonbrynet och observerade henne. Blont hår, bruna ögon, långa ögonfransar, mycket smink och ganska kurvig midja. Tja, hon såg bra ut, men hon var inte ens i närheten av Louis... Shit, jag sa inte precis det där, okej? "Jag, äh, skulle inte tror det. Jag borde gå och prata med Amber, måste berätta allt som har hänt," sa jag hastigt, slog igen mitt skåp och gick iväg för att börja leta efter min nuvarande flickvän.

Jag blickade tillbaka på Lucy och märkte att hennes mun hängde öppen. Tja, jag hade aldrig avvikit någon innan, så kanske var det är en början? Att hitta kärleken, menar jag? Förhoppningsvis.