Glöm mig aldrig

Julia, kapitel 24

Jag vaknar tidigt nästa morgon av att någon knackar på dörren. Vem kan det vara? Jag ser nu att Nicole inte är i sin säng, var har hon varit?

Jag öppnar dörren, Jennifer sover som en stock fortfarande och vid dörren står ju såklart Nicole.

"Var har du varit?" frågar jag henne fundersamt. Det tar en stund tills hon svarar, som att hon behövde komma på ett bra svar.

"Eh ingenstans, jag var hos en vän typ" svarar hon. Även om jag bara känt Nicole ett litet tag så vet jag när hon inte talar sanning och just nu säger hon verkligen inte hela sanningen. Men som en bra vän jag är låtsas jag tro på det hon säger, det blir bara tjafs annars.

Jag lägger mig i sängen och känner värmen från täcket. Jag kollar snabbt mobilen och inser att Rebecka fortfarande inte svarat mig, hon har sett sms:et men hon svarade inte. Konstigt, hon kanske är lite arg på mig iallafall. Om jag hade varit henne hade jag ju förstått att man inte kan höra av sig hela tiden, speciellt inte när man flyttat och försöker skaffa nya vänner.

Klockan slår 8 och jag går upp från sängen. Jag tar mina duschgrejer och går mot duscharna. På vägen ser jag William stå där och prata med någon tjej. Undra vem tjejen är. Kanske någon vän eller något. Jag försöker få något annat att tänka på men bara efter några sekunder så ser han mig och springer fram till mig.

"Eh hej Julia, förlåt för igår, jag var ganska upptagen och så. Förlåt för att jag inte sa något." säger han till mig.

"Ja Adam sa att du stack någonstans med någon kille, vad gjorde du?" frågar jag honom.

"Nä inget speciellt, och killen var min brorsa, han ville hänga lite med mig typ" säger han som svar. Vadå hänga? Det verkade ju som att han inte gillade sin bror så mycket. Jag orkar inte ha en konflikt med honom just nu så jag säger bara att jag måste duscha och går in i tjejernas duschrum. Han vill följa efter men tvekar och vänder sig om och går. Lika tur det tänker jag för mig själv.