Glöm mig aldrig

Julia, kapitel 3

Det är idag det händer, jag flyttar till New Haven för att börja på Yale universitet. Hur ska jag klara detta tänker jag. Mamma, pappa, Lisa och Rebecka släpper av mig på Landvetter flygplats. Jag kramar de en sista gång och känner mig redo för flytten, mamma har hjälpt mig packa inför detta i flera veckor, så mer redo än såhär kan jag omöjligt vara. När jag säger hejdå känner jag det vattnas i ögonen.

"Åh nej, nu kommer tårarna" säger jag med tårarna i halsen. Mamma och pappa gråter redan, Rebecka också, Lisa dock, hon står där och ser mer chockad ut än ledsen, jag kan förstå det. Vi är väldigt nära jag och min lillasyster och det är nog konstigt för en 10 åring att ens syster bara ska åka iväg och lämna allt, jag är lika chockad jag.

Pappa kramar om mig en sista gång och ger mig något i handen. Han säger att jag ska öppna denna lilla present när jag är framme. Jag lovar att jag ska vänta med att öppna den och så lägger jag lilla asken i min väska. Jag säger hejdå, vänder mig om och går rakt mot huvudingången och vänder mig en sista gång för att vinka hejdå till dem och de vinkar ledsamt men ändå glatt tillbaka.

Jag letar upp mitt flyg, checkar in och går till gate 3. Där sätter jag mig, sätter på musik och spelar något gammalt spel på mobilen som jag förmodligen laddat ner för flera år sedan. Jag hör rösten i högtalaren säga, "flyg till New haven, flygplats Tweed New Haven Airport, har anlänt, var vänlig och stig på, jag upprepar, flyg till New Haven har anlänt"

Jag ställer mig i kön, tar fram passet, visar för personalen och stiger på planet.