crush on my bestfriend (the fooo fanfic)

Kapitel 15 automaten

~~Lovisas pov~~

Jag vaknade upp i en soffa bredvid Felix, Ogge och Omar. När jag såg att vi var i ett väntrum i ett sjukhus så kom jag påengång ihåg vad vi gjorde där.

Oscar.

Jag kollade på klockan, 12:52, vi hade nästan varit här i 8 timmar.

Jag kände magen kurra och reste mig upp så försiktigt jag kunde för att inte väcka de andra. Jag smög iväg och hittade en automat med mackor, godis och dricka i. Jag la i en tia och tryckte på 7 som var en macka med skinka, det ekade av ljudet när mackan föll ner i luckan för det var så tomt i den delen av sjukhuset som jag var i.

Jag tog mackan och skulle vända mig om och gå när jag plötsligt stod öga mot öga med Felix. Jag flämtade till när han tog tag i min midja i ett hårt grepp och tryckte in mig i automaten bakom mig. Hans kropp stod pressad mot min och jag kände hans häftiga andetag medan hans ögon brände i mina, de var fulla med ilska och besvikelse.

-hur kunde du isa? Hur kunde du?-

Sa han med svag, trött röst.

-Felix, låt mig förklara-

-du behöver inte, jag vet att du var full-

-jag visste inte vad jag gjorde, du måste förlåta mig-

-jag vill verkligen tro dig, men.-

-jag var inte migsjälv, Justin fick mig att dricka otroligt mycket. För mycket. Alldeles för mycket.-

Jag la händerna på hans bröstkorg så jag skulle få lite andningrum, men han tog bara tag i mina händer och la dom på automaten brevid mitt huvud och höll fast dom där.

-förstår du hur sårad jag blev när jag såg dig och Oscar äta upp varandras ansikten- han släppte ut ett skakigt andetag innan han fortsatte i en viskning -att se dig kyssa någon annan..-

Jag öppna munnen för att prata men han avbröt mig.

-det är ingen ide', du kan inte göra det bättre just nu-

-Felix lyssna på mig!-

-snälla sluta..-

-nej! Jag ångrar sjukt vad jag gjorde och var jättefull!-

-sluta innan jag gör något jag kommer ångra-

-jag älskar dig Felix-

Han spände käkarna hårt och kom så nära att våra näsor nuddade.

-Lovisa, jag varnar dig-

-jag är inte rädd för dig, jag älskar dig-

-Lovisa, sluta!-

-det är dig jag vill ha-

-jag kommer göra det-

-göra vad? Jag är inte rädd för dig-

-Lovisa.. Bara tyst-

-nej! Jag låter dig inte gå-

Han tog ett hårdare grepp om mina händer

-jag kan snart inte kontrollera mig-

Okej nu blir jag rädd. Vad tänker han göra? Felix skulle aldrig våga skada mig.. Eller?

-lyssna på mig Felix, det är dig jag vill..-

Jag blev avbruten av Felixs läppar aggressivt pressades mot mina.

Jag blev chockad men kysste tillbaka försiktigt, Felix tunga åkte aggressivt in i min mun medan han tryckte sin kropp ännu närmare min men jag hade inget emot det.

Han flytta upp mina händer över mitt huvud och höll fast dom där med en hand, hans andra hand greppade tag i min midja hårt och tryckte mig mig mot honom.

Hans smekte mitt lår innan han tog handen under min klänning och letade sig upp till min mage där han drog lite aggressivt med naglarna som fick mig att rysa i hela kroppen. Damn jag älskar den här sidan av Felix.

Hans hand greppade oväntat tag i min rumpa medan han bet mig i läppen, jag stöna och han smiska mig lite löst innan han tog tag i min rumpa igen.

Han tog också sin andra hand ner till min rumpa så mina händer blev fria, jag tog dom direkt till hans nacke och tryckte honom närmare mig medan han lyfte upp mig och ställde sig emellan mina ben.

Hans läppar lämnade mina och flyttade sig ner till min hals där han lämna blöta kyssar och bet i skinnet för att lämna märken.

-jag vill ha dig-

Mumlade han mot min hals. Jag grävde mina naglar i hans nacke och han gav ifrån sig ett stön bak i halsen, medan han händer lekte med kanten på mina trosor. Innan saker skulle gå överstyr så avbröt jag Felix genom att lyfta bort hans läppar från min hals och ge honom en sista kyss. Han förstod mig chest och släppte ner mig på golvet igen, men han stod fortfarande ihoppressad med mig och kollade mig andfått i ögonen.

-du får aldrig göra sådär mot mig igen. Aldrig. Du är min-

Den meningen ekade i mitt huvud.

Du är min.

---------------------------------------------

~~Felix pov~~

Det var tur att Lovisa avslutade där för annars hade jag förlorat kontrollen och vi var ju faktiskt på en sjukhus.

Precis när jag hade backat ett steg bakåt från henne så kom Ogge runt hörnet. Jag titta ner och såg att Lovisa skynda sig att dra ner klänningen som jag hade dragit upp. Oops. Jag flina och mötte blicken med Lovisa som tittade generat ner i golvet innan våra blickar mötte Ogges.

-där är ni ju! Vi började undra vart ni tog vägen.- sa han och granskade oss noga. Han tittade först på Lovisa, och sen på mig. Han tittade mig i ögonen och jag kunde inte låta bli att flina, då skakade han på huvudet och flina han också.

Han kände mig allt för väl.

Vi köpte mackor till allihopa från automaten och gick tillbaka till väntrummet där Omar satt och pratade med en läkare. Jag försökte läsa hans ansikte men han visade inga känslor, han bara nickade och sa tack och så försvann läkaren.

Vi sprang fram till Omar.

-vad hände?!-

-mår Oscar bra?!-

-vad sa han?!-

-hallå, varför säger du inget?!-

Det blev tyst en stund innan Omar sakta sa.

-han.. Läkaren sa.. Att Oscar-

-att Oscar vad?! Berätta!-

Omar brast ut i ett leende.

-han lever..-