crush on my bestfriend (the fooo fanfic)

Kapitel 25 plåster

Kommer bli lite twighlight varning på det här kapitlet haha. Tack för 77k läsare!!!!!💕

~~Oscars pov~~

-Lovisa låt mig se- sa jag och tog tag i hennes vrist.

-det är lugnt Oscar- svarade hon och gjorde en grimars när jag kom för nära såret på hennes arm.

-Lovisa det är inte lugnt. Kom med här- sa jag och drog försiktigt med henne till mitt kök. Jag gick till hörnskåpet och tog fram den lilla gröna lådan med plåster i.

-hoppa upp- sa jag till Lovisa och nickade mot köksbänken. Hon hittade ner på sin arm och skakade på huvudet.

-jag kan inte- sa hon och tittade bort. Jag flinade svagt och gick fram till henne.

-Oscar..?- jag la mina händer på hennes höfter och tittade in i hennes rädda ögon.

-ta det lugnt gullet- sa jag och drog sakta ner mina händer på sidorna av henne tills jag kom tills jag kom till hennes lår, då drog jag bak händerna så dom hamnade under hennes rumpa och lyfte snabbt upp och satte henne försiktigt på bänken. Hon flämtade till.

-Oscar!! Du kunde ha varnat!- sa hon bet sig nervöst i läppen, vilket fick mig bara att flina ännu mer.

-så, ge mig din arm nu- sa jag och höll fram min hand. Hon tog försiktigt fram armen som hon råkade skära sig på, och Jag tog t-sprit och gjorde rent såret. Lovisa blundade och greppade tag i hennes lår.

-jag vet att det svider gumman, snart klar.- sa jag tyst och hämtade en plåster från lådan.

-ge mig armen igen- hon skakade på huvudet.

-det gör för ont att sträcka på den- sa hon och tittade ner på hacket i armen.

-okej, sära på benen Lovisa- hon rodnade och kollade försiktigt på mig

-va?- jag flinade åt hur gulligt blyg hon var och gick fram till henne och la mina händer på hennes lår, nära knäna. Jag särade sakta på hennes ben och ställde mig sedan emellan dom, nu rodnade hon ännu mer.

-så, ge mig din arm nu- sa jag, fortfarande med flinet lekandes på mina läppar. Hon bet sig löst om läppen och sträckte försiktigt fram armen så jag kunde sätta på plåstret.

-tack Oscar- mumlade hon fram. -du kan gå bort från mig om du vill nu- sa hon försiktigt och kollade ner på våra kroppar.

-nja, det vet jag inte. Tycker om att stå här- jag jag och log busigt. Hon sa inget och då drog jag händerna längst med hennes lår, under hennes blus och tog ett tight grepp om hennes höfter. Jag tittade henne i ögonen och tog sakta mina händer neråt, när jag drog ner dom till hennes rumpa och pressade ihop våra kroppar så tog hon tag i mina armar. Jag trodde att hon skulle putta bort mig.

-Lovisa, jag vet att du saknar någon.- sa jag och böjde mig fram och kysste hennes kind farligt nära hennes mun.

-du saknar närvaron- sa jag och kysste henne försiktigt på halsen.

-du saknar någon som kan hålla om dig- mumlade jag mot hennes hals och tog ett lite tightare grepp om hennes rumpa. Hon stönade lågt och hennes händer stök över mina armar och upp till min nacke och drog mig närmare henne.

- jag vet att du gillar det, du vill lika mycket som jag- sa jag och och luta mig närmare henne så mina läppar stök över hennes, hon andades ut ett skakigt andetag som fick mig att flina.

-allt du behöver göra är att fråga- viskade jag mot hennes mjuka läppar, jag kollade in i hennes klarblåa ögon och var tvungen att ta en djupt andetag för att inte kasta mig på henne.

Hon svarade aldrig så jag antog att hon inte ville. FAN OCKSÅ. Jag suckade och tog bort mina händer och backade bort från henne, jag vände mig om och skulle precis gå när jag hör Lovisas röst.

-Oscar, kyss mig- hörde jag rätt? Jag tvekade inte utan sprang fram till henne, kupade hennes kinder med mina händer och kysste henne, hårt.