Kapitel 2

304 10 5
                                    

Nu är jag framme vid skolan, det står en ensam ny tjej vid skåpen, undra vem hon var, har aldrig sett henne förut? Vem är hon?

Jag bestämmer mig för att gå fram till henne.

- Hej, är du ny här?
- Hejsan, ja. Vem är du?

Vet hon inte vem jag är? Alltså är hon inget fan av Marcus och Martinus? Rätt skönt endå.

Hon verkade inte bry sig så mycket om att jag stod där, men jag ville inte gå för hon har så speciell på något sätt.

- Du.. Vad heter du?
- Jag heter.. Alma.
- Fint namn, mitt namn är Martinus.
- Okej, nu måste jag .
- Vi ses senare..

Hon har jättefin och jag kunde inte slappe henne med blicken, hon skulle ha musik lektion som första lektion hade jag sett på schemat i hennes skåp.

Jag gick till mitt skåp och kollade vad jag skulle ha för lektion samtidigt som jag ställde in mina skor och la in väskan i skåpet, jag hände även av mig jackan som var helt dygnsur av det jobbiga regnet.

Jag gick till lektionen, jag var 2 minuter försenad vilket inte fick hända. Jag älskade musik och jag vill verkligen inte att det ska verka som om jag inte gillar musik.

Jag gick in och kollade runt om det fanns någon plats, den enda lediga platsen var jämte Alma.

Alma stirrade på mig med en förvånad blick, hon kollar snabbt runt om det finns någon annan plats men hon inser lika snabbt som jag att den enda var jämte henne.

Jag satte mig ner och väntade på att läraren skulle skälla ut mig men han sa ingenting, det var helt tyst. Jag ville inte att det skulle vara tyst.

- Förlåt för att jag kom försent.

Han kollade på mig och tog upp sitt finger till munnen och gjorde ett hyschande ljud. Jag ville ju bara säga att jag var sen och be om ursäkt.

Läraren som var en han, fortsatte lektionen. Till slut så var det 20 minuter kvar av lektionen och han börjar tänka och peka på oss. Vad menar han? Jag får precis svar på tal.

- Nu ska ni jobba i par dem sista minutrarna, ni ska skriva en låt tillsammans. Ni får inte byta par med någon får ni F denna övningen. Dem paren jag ropar upp, sätter ni er i grupper.

- Marcus och Jessica, Martinus och Alma, Lukas och Matilda... (O.s.v)

Jag kände mig inte så stel att sitta jämte Alma längre, vi skulle ju endå jobba ihop. Jag flyttade mig lite närmare men märkte fort att hon blev lite obekväm i stämningen så jag tog min stol och flyttade den lite ifrån igen. För första gången skulle jag få jobba med henne, nu var min chans.

- Alma?
- Ja?
- Vi kan ju bli ett bra team men bara om du vill hjälpa till att samarbeta med mig.
- Självklart, Martinus.
Sa hon med en nedlåtande röst betoning.

Hon verkade inte så glad över att få jobba med mig, alla hade börjat prata med den personen som dem hamnat med, men Alma verkade inte vilja prata med mig mer så jag lät bli.

°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°
TACK ATT JUST DU LÄSER 💎

Vem Ska Jag Välja? M&M Där berättelser lever. Upptäck nu