9~Resan

244 16 4
                                    

HERMIONE
"Är allt med?" Frågade Ron.

"Jag tror det"

"Mina saker också?"

"Japp"

Jag och Ron skulle åka till Australien för justera tillbaka mammas och pappas minnen så att de kunde bli sig själva igen.

Kingsley hade hjälpt mig att spåra upp dem och hitta vart de bodde. Han hade även kontaktat det Australienska trolldomsministeriet och fått godkännande för att vi kan anlända med flyttnyckel.

"Har ni packat allt?" Frågade Yazmine när jag, Ron, Harry, Ginny, Lucas och Neville mötte henne och Luna nere i entréhallen.

Vi började gå mot berget vid vars fot Hogsmeade låt eftersom att det var där flyttnyckeln väntade på oss.

Ute var det kallt men klart och solen lyste. Medan vi gick så pratade vi om resan.

"Tror du att ni kommer hitta dem direkt?" Frågade Luna.

"Ja, Kingsley har förklarat tydligt var de bor så det enda skulle väl vara om de inte är hemma"

"Så ni blir inte borta så länge?"

"Vi stannar tills lovet är slut, jag vill gärna tillbringa lite tid med dem. Det var ju så längesen vi sågs"

När vi kom fram till flyttnyckeln var det fem minuter kvar. Vi kramade om alla i tur och ordning innan vi båda lade händerna på den slitna gamla hatten.

Det ganska välbekanta rycket kom och allt blev bara virvlar av färger och ljus.

***

De var ingen som öppnade när vi ringde på deras dörr och det var släckt i huset. De verkade inte vara hemma.

"Jaha. Vad gör vi nu?" Suckade jag.

"Vi kan sätta oss på torget. De kommer nog snart, älskling" Ron tog min hand och drog med mig till torget som låg på andra sidan gatan.

"Men tänk om de är bortresta"

"De kommer" sa han bestämt.

Vi satte oss på en bänk för att vänta.

***

En kvinna närmade sig försiktigt oss. Jag kände igen henne som mamma. Jag kände hur mina ögon tårades, jag hade saknat henne så.

"Hon kommer" viskade Ron.

"Jag vet"

När hon kom fram till oss så harklade hon sig lätt innan hon sa:

"Ursäkta om jag besvärar er, men ni ser bekanta ut på något sätt. Har vi träffats tidigare?"

"Ja, det har vi, Mrs Gra... förlåt, Mrs Wilkins"

Hon tittade intresserat på oss.

"Vart då?"

"Jag kan visa er om ni vill" jag log mot henne.

"Visa mig? Jag vet inte om..." hon sneglade mot huset där de bodde.

"Jag försäkrar er att det inte kommer ta lång tid"

"Okej..."

"Vi ska bara gå bort dit" sa Ron, som nu hade fattat vad jag höll på med, och pekade mot en liten park som låg en bit bort.

"Så länge det inte tar lång tid så antar jag att det går bra"

Vi gick bort till parken och in bakom två enorma träd som växte sida vid sida. Där tog jag fram min trollstav medan hon oförstående tittade på mig. Jag riktade den mot henne och hävde förtrollningen. Hon blinkade lite och såg sig om innan hennes blick landade på mig.

"Hermione?"

"Mamma" jag kramade henne hårt och länge.

När vi sen hade släppt varandra så gav hon även Ron en kram innan hon, en aning strängt, sa:

"Du måste berätta allt, Hermione"

"Jag ska, men vi måste gå hem till pappa"

Vi gick alla tre hem till mamma och pappa. När vi kom in så mötte pappa oss i hallen.

"Vilka är det här, Monica?" Frågade han när han fick syn på mig och Ron. Jag tog fram min stav och hävde hans förtrollning innan mamma hann svara.

Också han blinkade till och hans blick blev klarare. Han tittade på mig och ett leende spred sig i hans ansikte. Jag kramade honom, glad över att ha fått min föräldrar tillbaka.

seventh year at Hogwarts > HPDär berättelser lever. Upptäck nu