Badboy, Good Girl

kapitel 50

"Nu räcker det!" röt Felicia.
Hon hade kommit för en stund sedan.
Att se mig ledsen eller deprimerad fick hon nog av.
"Du kan inte sörja honom hela ditt liv! Ska du verkligen låta honom styra ditt liv såhär?!? Han förtjänar inte dig!" det är just det, han förtjänar mig.
Men det tror han inte själv.
Han tror att han är dålig för mig.
"Jag ska inte sörja honom hela mitt liv" min röst var hes, jag har inte pratat med någon på för länge.
Hon kollade chockat på mig.
Ja jag kan faktiskt prata, tro det eller ej men jag kan.
"Men sluta göra det då, följ med mig till festen ikväll, jag lovar det blir kul" Hon kollade bedjande på mig.
Jag suckade och kollade upp på henne.
Jag satt i min säng som vanligt och hon stod upp och kollade ner på mig.
"Snälla" Hennes valpögon gick inte att motstå.
"Okej då" Jag slog ut med armarna i en irriterad gest.
"jaaaa" Hon hoppade smått av glädje och kramade om mig.
Det är svårt att tro att hon är mamma ibland.

Att se henne rota igenom min garderob gjorde mig inte mer taggad över att gå på en fest.
Ännu värre blev när hon höll upp en svart tajt känning.
"Aldrig att jag sätter på mig den!" vägrade jag.
Hon kollade besviket på mig.
"Kom igen, du är singel" peppade hon. Jag tänkte efter en stund.
Att ta på mig den klänningen var inget jag ville men jag har svårt att tro att Felicia kommer ge sig.

När jag satt på mig klänningen kollade jag mig själv i spegeln.
Den var fin, bara inte på mig.
"It's party time" sjöng Felicia.
Jag suckade och kollade på henne med en alvarlig blick.
"ibland hatar jag dig" Hon skrattade roat åt mig.
"Och ibland älskar du mig"

I'm so so so so Sorry.
Jag vet kort och sent men jag har verkligen inte haft tid idag.
Hoppas ni förstår.
Ses imorgon ifall ni läser min andra bok också annars ses vi i övermorgon.
Ha en toppen dag Hejdå 👋 💜 💜 💜