Badboy, Good Girl

kapitel 44

Denise perspektiv

Taylor gick hem lite senare på under dagen.
Jag måste erkänna att jag är lite nervös.
Jag vet aldrig, och kommer aldrig veta ifall det är Taylor eller Jakob jag pratar med eller om jag nu i värsta fall skulle kyssa honom, att kyssa Jakob får mig att rysa.
Det känns som en börda att aldrig
veta, att aldrig kunna känna sig trygg.

Jag försökte att använda mina matlagnings skills och laga mig en god hälsosam kvällsmat.
Men Notera mitt "försökte" det slutade med att jag beställde en pizza.

Att gå ut och hämta en pizza kändes inte tryggt längre.
Ändån gick jag ut.
Ner för trappan och ut på vägen.
Som alltid, just nu händer något i mitt liv men jag kan inte avgöra om det är något bra som händer eller om det är dåligt.
Det här med att Taylor Kommer tillbaka i mitt liv är jättebra, att laga det hjärtat han en gång krossat.
Men att Jakob kommer på köpet hade jag aldrig förväntat mig eller velat för den delen.

När jag kom ner till pizzerian var det jätte mycket folk.
Jag trängade mig för folkmassan, men klumpig som jag är gick jag rätt in i en hård ryggtavla.
Mitt huvud dunkade av den smärta som plötsligt omgav mitt huvud.
"Oj förlåt" en kille räckte fram sin hand mot mig.
Något kändes bekant med honom men med tanke på att det kändes som att jag fått tegelsten i ansiktet så såg jag lite suddigt.

Jag tog emot handen och han drog upp mig.
"Denise?" Hans förvånade ton överraskade mig.
"Ja?" Jag kollade förvirrat på honom, hur vet han vad jag heter?
"Jake" log han, eller jag tror att han log, jag såg ingeting.
"Jake!" och där blev allt svart och jag föll till marken.

Taylors perspektiv

Jag satt vid min dator och kollade på nått Youtube klipp som min kompis rekommenderat mig om att se när min telefon ringde.
"Hallå?" Jag hade satt på mig ett par gråa mjukisbyxor när jag kommit hem från Denise och en svart T-shirt.
"Hej är det Taylor jag pratar med?" sa en mörk röst.
"Ja?" det är säkert bara något företag
"Det gäller Denise" sa den mörka rösten igen "Hon var med om en liten olycka i gårkväll, har du möjlighet att komma till sjukhuset inom kort?"
Denise? Olycka? Frågorna kretsade i mitt huvudet när jag svarade.
"Ja"

När bussen äntligen var framme gick jag snabbt av och började gå mot sjukhuset.
Är Denise någon som brukar slå sig? Eller skada sig? Jag känner igentligen inte henne så väl.
Men vad jag vet så är hon inte den personen.
Vad var det som hände?
Vad som helst skulle kunnat hända.
Han sa liten olycka, men var det bara för att jag inte skulle få panik?

Väl inne på sjukhuset blev jag bemött med öppna armar.

Nej, tvärt om, det tog minst en kvart att komma fram till receptionen eller vad det nu väljer att kalla det.
"Ja vad kan jag hjälpa dig med?" sa tjejen bakom disken, hennes överdrivet rosa läppar klistrade på ett fake leende.
Jag berättade mitt ärende och hon sa att Denise låg i rum 548.
Och som att inte det var nog så var det kö till hissen, fattar ni kö till en hiss det händer inte.
Så jag bestämde mig för att ta trappan.
När jag äntligen var framme vid Denise rum tog jag ett djupt andetag innan jag la handen på handtaget och tryckte försiktigt ner.

Framför mig satt Jake, Zack och Felicia vid sängen och i sängen låg Denise med slutna ögon.

Jag har börjat skolan igen.
Neeeeeeeeeeeeeej.
Jag kommer inte kunna uppdatera lika ofta med jag lovar jag ska göra mitt bästa för att få upp kapitel på båda böckerna.
Love u
Ha en toppen dag Hejdå 👋 💜 💜