"Jag älskar dig. Jag älskar dig, Noel Johan Ossian Flike. Jag har aldrig varit säkrare på något innan." Säger hon. Drömmer jag? Nej, det är på riktigt. Hon står verkligen där.
"Jag älskar dig också." Svarar jag.
Efter 12 år i Göteborg flyttar Vega t...
Lördag 26 januari 2019 Jag vaknar upp bredvid Adam den här morgonen också, men den här gången med hans armar virade runt min kropp. Han pillar i mitt hår samtidigt som hans andetag kittlar mot min hud. Det finns bara två sovrum i lägenheten plus en bäddsoffa. Så att jag och Adam har sovit ihop hela veckan är inte konstigt. Jag har sovit ihop med alla killarna så länge jag kan minnas. Och att det blev just Adam jag sov med den här veckan skedde bara naturligt eftersom att vi alltid var uppe längst på nätterna.
"Du, jag måste bara fråga dig en sak." Han bryter den behagliga tystanden som varit i snart en timme. Jag blir genast orolig. Jag hatar när folk säger så. Man förväntar sig alltid det värsta.
"Fråga på." Svarar jag. Han tar ett djupt andetag.
"Var det fel av mig att kyssa dig igår?" Frågar han. Jag tänker efter en sekund.
"Jag vet inte. Jag var ju lika delaktig i det. Men samtidigt har vi ju varit vänner så länge." Svarar jag till slut.
"Ångrar du det?" Frågar han.
"Om jag ångrar att vi kysstes?" Frågar jag. Han nickar.
"Och att vi... Ja, du vet... låg." Svarar han.
"Nej. Verkligen inte." Svarar jag. "Ångrar du det?" Frågar jag.
"Absolut inte. Du är helt fantastisk, Vega." Svarar han. Jag ler för mig själv. Plötsligt rycks dörren till sovrummet upp och Adam släpper mig och rullar snabbt över till sin sida av sängen. Det är Hugo som öppnar dörren. Han kollar lite konstigt på oss.
"Vad gör ni?" Frågar han. Vi rycker på axlarna exakt samtidigt.
"Snackar." Svarar jag. Hugo nickar sakta.
"Albin skickade mig för att väcka er. Det finns frukost framdukat i köket." Säger han. Vi nickar och efter att han gett oss en sista konstig blick vänder han och går. Jag och Adam kollar på varandra innan vi brister ut i skratt.
"Det var jävligt nära." Säger Adam.
"Fy fan vad rädd jag blev." Säger jag.
Efter frukosten packar vi för en dag på stranden. Som vanligt får alla vänta på Noah i en timme. Han är verkligen den långsammaste människan jag känner. Men till slut sitter vi äntligen i bilen på väg till stranden som bara ligger tio minuter bort. Det är så skönt att få fly undan den hemska kylan och mörkret i Sverige för en stund och få njuta av solen och värmen på Gran Canaria.
Jag tror att de andra har märkt av att det är något konstigt mellan mig och Adam. Hela dagen har de gett oss märkliga blickar och bara varit allmänt stela. Vi är kanske inte så diskreta. För det första så kom ju Hugo in i vårt rum imorse och var nära på att se oss hålla om varandra. Om det är någonting jag har lärt mig av att vara vän med Hugo så är det att han inte kan hålla tyst om nånting. Så förmodligen berättade han väl för de andra att vi betedde oss konstigt. Dessutom har jag och Adam gett varandra många blickar under dagen.
"Visst beter de sig lite konstigt mot oss?" Frågar Adam när de andra har gått till baren vid stranden för att köpa drinkar. Jag nickar.
"De är jättekonstiga. Tror du de fattar att det är något?" Frågar jag aningen oroligt. Han suckar.
"Förmodligen. Men hade det varit så farligt då?" Frågar han. Jag kollar allvarligt på honom och nickar.
"Eh, ja! Det värsta som kan hände en kompisgrupp är att några börjar hålla på. De hade blivit skit sura." Svarar jag. De hade verkligen blivit det. Men jag tror nog den största anledningen till att jag inte vill att någon ska veta är för att jag inte vet vad jag vill ha med Adam. För helt ärligt känner jag inget för honom. Visst, jag gillar att krama och kyssa honom, men jag känner ingenting. Han tar min hand i sin.
"Tror du det?" Frågar han. Jag nickar. "Äsch. De skulle komma över det till slut." Säger han. Jag suckar och lägger mig ner på handduken igen.
"Nej." Svarar jag. Adam skrattar och kysser min hand. Han släpper den genast när vi ser killarna komma gående mot oss. Jag sätter mig upp igen. Har de två tjejer med sig? Ja, mellan Albin och Noah går två glada tjejer. Jag kollar på Adam med ett flin. Han flinar också.
"Jasså, så ni lyckades få med er tjejer?" Frågar jag. Killarna ler och tjejerna skrattar. "Hej. Vega." Säger jag och tar i hand med den första tjejen. Hon har medellångt, brunt, lockigt hår.
"Maja." Svarar hon. Sedan tar jag i hand med den andra tjejen. Hon har långt, blont, rakt hår.
"Sofia." Svarar hon. De slår sig ner bredvid oss.
"När kom ni ner hit då?" Frågar Adam.
"Igår." Svarar Maja.
"Maja har en del familj och vänner här." Tillägger Sofia.
"De bjöd oss på någon fest ikväll." Säger Noah glatt. Det är inte ofta man ser honom så här entusiastisk och pigg. Bara när han ska äta. Maja nickar.
"Ja, en kompis har en takvåning, inte så långt härifrån. Det vore jättekul om ni kom." Säger hon med ett brett leende. Jag ler mot henne.
"Vad kul. Vi kommer!" Svarar jag.
Maja och Sofia är med oss hela dagen på stranden. Alla pratar på och har jävligt roligt. Tjejerna är hur trevliga som helst. Efter ett tag zoonar jag ut och fastnar på Instagram istället. Jag stannar tvärt i mitt skrollande när jag ser ett inlägg från Axel.
Axeljiggy
Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.
Gillas av dantelindhe och 2 689 andra Axeljiggy Gang
Visa alla 634 kommentarer
Ludwigkronstrand Då var det jag som missade en utekväll...
Prinzaugustt @ludwigkronstrand Tycker synd om dig. Vi hade riktigt jävla kul😘
Det är samma tjej som hon från Ludwigs inlägg. Kysser Noel henne på kinden? Nu blir det svårt att övertala mig själv att det bara är någon random tjej och att det inte betyder nånting. Att det bara är en tjej han skulle träffa en gång och sedan aldrig mer se igen. Det är verkligen över mellan mig och Noel. Och det är först nu jag inser det. Men jag är väl inte bättre själv. Jag låg ju med min bästa vän.
"Vänta. Jag känner typ igen dig." Säger Sofia och kollar fundersamt på mig. Jag tvingar fram ett leende och skrattar.
"Jasså?" Frågar jag. Hon nickar innan hon armbågar Maja lätt i sidan.
"Maja, är inte det hon som umgås med hov1?" Frågar hon. Jag får en klump i magen. Maja ser fundersam ut innan hon nickar.
"Du är tillsammans med Noel, va?" Frågar hon. Jag vänder bort blicken och skrattar lätt innan jag kollar på henne igen.
"Inte längre." Svarar jag. Jag känner Adams blick bränna på mig. Tjejerna ser chockade ut.
"Oj. Förlåt." Säger Maja. Jag ler.
"Ingen fara." Svarar jag.
"Vi känner också Hov1!" Utbrister Noah. Albin slår till honom på armen.
"Det är Vega som är bästa vän med Ludwig. Sluta ta all cred, pucko." Säger han och alla brister ut i skratt. Även om allt känns riktigt deppigt och pissigt är den här stunden som ett litet ljus i allt mörker. Vi skrattar och allt är till synes glatt. För en sekund får jag glömma Noel.
