Jag kan ge upp allt om du bara ber mig - Noel Flike

42 - Vega

Torsdag 18 oktober 2018
Det har blivit kväll. De andra är kvar i huset och spelar kort, men jag och Noel bestämde oss för att ta en promenad längs stranden istället. Vi kommer i perfekt tid för solnedgången. Himlen lyser av oranget och rosa. Och där går vi, hand i hand, ensamma på stranden som bara för några timmar sedan var proppfull av folk som solade och badade. Men just nu är det bara vi här.

"Har du haft kul?" Frågar Noel. Jag ler mot honom.

"Det har varit den bästa veckan i mitt liv." Svarar jag. Han ler tillbaks mot mig.

"Min med. Allt blir alltid extra roligt när du är med." Svarar han. Jag skrattar lite lätt och kollar ut över det lugna havet för att dölja mitt leende.

"Det är bara tråkigt att vi åker hem imorgon. Jag hade velat stanna en vecka till." Säger jag.

"Jag med. Tänk om du och jag stannade medan de andra åkte hem. Så hade vi haft en vecka för oss själva." Säger han. Jag ler.

"Det hade varit något." Svarar jag.

"Fan för att det inte går. Fan för att vi måste jobba i studion nästa vecka." Säger han. Jag skrattar lätt. Jag vill inte förstöra det lugn vi har över oss just nu.

"Sluta klaga. Du får ju göra det du älskar. Jag hatar mitt jobb. Att behöva servera otacksamma gäster som bara klagar på allt är det värsta jag vet." Säger jag. Han stannar och vänder sig mot mig.

"Varför slutar du inte då?" Frågar han. Jag suckar.

"Hur ska jag få pengar annars tänker du?" Frågar jag.

"Det finns massa jobb du kan hitta. Någonting som är mycket roligare." Svarar han. Jag tänker efter en sekund.

"Du har rätt. Jag ska nog sluta. Det finns tusen olika jobb. Hälften av dem är garanterat roligare och bättre betalt än att jobba på en jävla restaurang." Säger jag. Han ler och kysser mig.

"Det är så det ska låta." Säger han. Jag skrattar. Vi bara kollar på varandra ett tag innan jag virar mina armar runt hans nacke.

"Vet du om att du är bäst i hela världen?" Frågar jag. Han ler mot mig.

"Vet du om att jag älskar dig?" Frågar han. Det pirrar till i magen. Varför pirrar det till i magen? Sluta pirra till i magen! Jag hatar de orden. Jag hatar ordet älska. Folk bara använder det hit och dit. Ingen menar ju det. När folk säger det menar de egentligen 'gillar väldigt mycket'. Det är ingen som faktiskt älskar någon. Jag ser hur Noels ögon fylls av alltmer stress desto längre tid det tar för mig att svara.

"Säg inte så, Noel. Säg det aldrig någonsin igen." Säger jag och tar bort mina armar från hans nacke. Istället tar jag tag i hans hand igen och vi fortsätter gå.

"Men jag gör det. Jag älskar dig, Vega." Säger han.

"Nej. Snälla säg det inte om du inte verkligen menar det." Säger jag. Han skrattar.

"Men jag menar det." Svarar han. Jag skakar på huvudet.

"Ingen menar det. Ingen menar det någonsin. Allt är bara en lögn. Älska är ett så starkt ord att det inte ens går att göra." Säger jag.

"Tror du inte att man kan älska någon?" Frågar han.

"Jag tror på kärleken mellan en förälder och sitt barn. Jag tror på kärleken mellan vänner. Men jag vet att man inte kan älska någon annars." Svarar jag. Han är tyst ett tag.

"Vad är det då jag känner?" Frågar han.

"Du tycker om mig väldigt mycket." Svarar jag. Han skrattar och stannar.

"Okej. Vega, jag tycker om dig väldigt mycket." Säger han. Jag ler mot honom.

"Jag tycker om dig väldigt mycket också." Svarar jag. Han lutar sig fram och kysser mig framför solen som är på väg ner bakom horisonten långt, långt ut i vattnet.