Yngsjö

2.5K 67 5
                                    

Bom, bom, bom clap

Your picture perfekt blue!

Sunbathing on the moon.

Stars shining on your bones, illuminate.

First kiss just like a drog under your influence.

Your the magic in my vens

This must be love!

Bom clap

The sound of my heart.

The beat goes on and on and on!

Natalie sjöng med till låten som spelades på hennes mobil via iTube medan hon packade upp sina saker inne i det ganska lilla rummet hon fått tilldelat sig. Hon slängde kläderna lite hur som helst och var mycket noggrannare med sin iPad och sådana saker. Liksom kläder kan man köpa nya. Hennes iPad är Natalies liv, definitivt.

- Natalie vi ska åka och handla! Theo stannar så du kan vara kvar om du vill! skriker Lina och Natalie hör hur det smäller i dörren strax efteråt.

Natalie himlar med ögonen. Som om hon inte skulle klara av att vara ensam hemma här ens. Liksom vad skulle hon kunna hitta på. Hon känner ingen här!

Natalie fortsätter med sitt dansande, uppackande och sjungande och hon startar Shower med Becky G.

Rappandes hoppar Natalie i sin säng en stund medan hon försöker kleta på sin äckligt varma mascara på sina ögonfransar.

Mamma tycker inte att man ska ha mascara i skolan men skolan slutade för denna terminen för sex timmar sedan så vad spelar det för roll? Natalie älskar mascara. Det får hennes ögon att bli sexigt klara. Eller tja hon tycker det själv ingen har någonsin sagt det till henne.

Fortfarande sjungande hoppade Natalie ner från sin säng och gick fram till fönstret och kikade ut.

Framför henne bredde först höga tallar ut sig. Hela Yngsjö är fullt av tallar och helt ärligt kunde inte Natalie förstå att Yngsjö kunde ha så många sommarstugor. För precis som Yngsjö var fullt av tallar var det även fullt av stugor med sommar älskande människor.

Natalie lät blicken glida mellan tullarna och hon kunde skymta det långgrunda havet med sandstränder som var så långa att man inte kunde se något slut på dem.

Om resten av Yngsjö var tråkigt och barrigt var havet och stranden underbart. Sanden var helt vit och havet var grunt, klart och rent. Där var  nästan aldrig sjögräs, i alla fall inte vad Natalie kunde komma ihåg.

Natalie suckade och vände sig mot sitt lilla rum igen. Hon hade ingen lust till att stanna här inne. Hon var redan varm och ett litet rum hjälpte inte precis mot värmen.

Natalie bestämde sig för att gå ut en runda så hon satte på sig sina solglasögon och lämnade sitt rum.

Snabbt men väldigt tyst och försiktigt smög hon ner för trappan och ställde sig i hallen för att lyssna. Hon hörde inget från det hållet hon trodde var Theos rum så hon öppnade försiktigt ytterdörren och smög ut.

Lättad över att klarat av att komma ut slängde hon bak håret och drog in den starka havsdoften. Hon kunde ju alltid gå ner till stranden....

I crashedDär berättelser lever. Upptäck nu