På gatorna i sthlm ( The fooo fanfic )

Hemma hos Felix

Jag ska försöka lägga upp ett kapitel per dag, men idag blev det två eftersom strömmen gick, så här sitter jag med pannlampa i mörkret.

Hoppas ni gillar berättelsen så här långt <3

Kapitel 3

Jag reste mig sakta upp och stödde mig på armbågen. "Så, vad hände egentligen där ute?" frågade jag. De andra kollade på Omar. "Jo, ehhm... Jag liksom råkade slå till dig med armbågen, lite hårt, typ." Jag kollade mig omkring och sedan slog det mig att jag inte hade den blekaste aning var jag var "och, var är jag egentligen?" frågade jag och kände lite försiktigt på bakhuvudet. Jag knydde till av smärta. Felix gick ut i köket medans Ogge sa "asså, vi skulle lattja lite här hos Felix, sen ringde Omar och bad oss komma ut, som tur var var han bara något kvarter härifrån." Felix hade nu kommit ut ur köket med en påse is och en kökshandduk. Omar tog det och gick fram, satte sig bakom mig och höll ispåsen på bulan.

Vi snackade ett tag om hur det var att vara en av dem och sen hur det var att vara en FOOOer. Vi hade det rätt så nice och jag klarade strax att sätta mig upp, vilket Omar blev rätt så lättad över. Han började slappna av lite mer och jag hade nästan glömt bort hans hand och ispåsen när jag kände en liten bäck av kallt vatten längs min rygg. Jag ryggade tillbaks och hoppade upp ur soffan och jag såg hur killarna fick en skräckslagen min men sedan började skratta när de förstod vad som hänt.

Efter ett tags pratstund sa jag att jag behövde gå. Omar hängde med till dörren och frågade en sista gång hur det var, och jag svarade ja, fast jag var lite öm i bakhuvudet. Jag tog på mig min jacka som killarna så prydligt hängt upp på en krok och sa hejdå till Omar. Jag var på väg ner för sista trappan i uppgången när jag hörde en röst, "Du Lovisa, ta och kolla jackfickan." Jag öppnade min vänstra jackficka, men det var tomt så jag öppnade andra och tog upp en liten pappersbit som det stod Omar på, och sen ett mobilnummer. Jag kände mig glad inombords när jag gick hem.