Smiles Can Be Deceiving

9 - SHUT UP!

Melissas Perspektiv:

Dörren till källaren öppnas och trappsteg hörs, sekunden senare kommer Justin fram bakom hörnet. En tyst suck lämnar mina läppar medan jag följer honom med blicken. Han kommer gående mot mig.

’’ Kom ’’ säger han enkelt, jag kollar förvirrande på honom medan han räcker fram handen mot mig. Jag kollar först på honom och sedan ner på mina händer som var bundna.

’’ Kom då ’’ morrar han, vilket får mig att vända upp blicken mot honom igen, fast denna gången har några rynkor bildats i min panna.

’’ Mina händer och ben är knutna ’’ säger jag försiktigt, Justin suckar innan han böjer sig ner på huk och börjar snabbt knyta upp mina rep, som är lindade över både fot och handlederna. När han tillslut har knutit upp båda knutarna ställer han sig upp igen, medan jag vänder ner min blick mot mina handleder. Mina handleder är alldeles blå och röd, jag gnider sakta min hand över såren som har bildats tackvare repen. Justin harklar sig vilket får mig att kollar på honom.

’’ Kom nu ’’ säger han och vänder bort blicken från mina handleder, på något sätt lät hans röst snäll. Jag nickar snabbt medan jag reser mig försiktigt upp från det kalla golvet och går fram till Justin.

När vi öppnar källardörren känner jag en varm pust fara mot mig. Här uppe är det mycket varmare än vad det är därnere.

Jag följer efter Justin in till köket, när vi har kommit fram till kylskåpet vänder han sig om mot mig.
" Vad vill du ha? " frågar han, varken glatt eller surt. Han verkar ha väldigt svårt att visa sina känslor. Jag  

ryker snabbt på axlarna och ler svagt.
" Vad har du att erbjuda? " säger jag artigt, om jag är trevlig kanske han är trevlig tillbaka. 
Justin vänder tillbaka sin blick mot kylen, han höjer och sänker sin blick på all mat.
" Du kan ta vad du vill " Justin vänder sig om och sätter sig ner vid matbordet, han lämnade kylen öppen vilket får mig att titta in. Min blick följer all mat, okej nu överdrev jag.. Det jag nyss kallade mat var sprit och några äpplen som inte ser så frestande ut om jag ska vara ärlig. Jag vänder mig för virrat mot Justin.

’’ Vad är det jag ska äta? ’’ Justin suckar och reser sig upp från stolen och promenerar fram till mig. Hans hand åker snabbt in i kylskåpet och det tar inte lång tid innan Justin drar fram en påse. Han öppnar påsen och drar ut någonting som han sedan slänger till mig.

Jag kollar ner och ser att jag håller i en vad jag tror är någon slags snabbmat, jag suckar snabbt och räcker tillbaka den till Justin. Han vänder snabbt blicken tillbaka till mig med ett förvånat ansiktsuttryck.

’’ Är du inte hungrig? ’’ jag nickar.

’’ Jag är, men jag äter inte kött ’’ säger jag och håller kvar min blick mot Justin, Justin suckar och drar tillbaka pizzan och stänger sedan kylskåpet.

’’ Om du ska vara en sådan kräsen liten bitch, behöver du ingen mat ’’ fräser Justin och greppar hårt tag i min handled, jag suckar tyst innan Justin börjar dra ut mig från köket. Justin slänger ner mig på stengolvet med en hårt smäll vilket får mig att stöna av smärt, jag vänder upp min blick och ser att Justin fortfarande är kvar, vilket förvånar mig.

Jag ska precis resa mig upp, då jag glider med foten och dunsar ner i golvet igen. Jag suckar högt innan jag tillslut har lyckats resa mig upp igen.  Jag kollar Justin i ögonen och börjar långsamt gå fram till honom, steg för steg. Justin bara står där och kollar på mig utan känslor.

’’ Vad är dit problem? ’’ fräser jag, Justin fnyser och ska precis säga någonting då jag smälla till honom över kinden, justins huvud vänds åt höger och han stönar. Jag lägger snabbt händerna för munnen och kollar förskräckt på Justin, vad gjorde jag precis? Justin vänder upp sin blick mot mig, och jag blir direkt skrämd när jag ser att hans bruna ögon nu är intill svarta. Justin går fram till mig och höjer ena knytnäven vilket får mig att stänga ögonen. Jag väntar på slaget jag ska få i ansiktet, men det kommer aldrig.. Jag öppnar sakta mina ögon och ser att Justin står med ryggen emot mig. Jag bakar bak mot väggen men håller samtidigt kvar min blick på Justin. Justin vänder sig sakta om mot mig med ett kallt ansiktsuttryck.

’’ Jag vet att du är rädd, men jag kommer inte skada dig ’’ säger Justin långsamt, jag kollar bara på honom.

’’ Jag skulle aldrig skada någon’’ säger han och ett litet leende sprider sig på hans läppar, men jag får fortfarande en känsla av att han bara spelar med mig nu.

’’ Om du inte vill skada någon, låt mig gå ’’ ber jag tyst, Justin suckar och vänder sig om mot trappan.

’’ Det går inte ’’ han tar ett andetag. ’’ Som jag sa, du kommer att stanna här, jag vet inte hur länge men det lär bli ett tag ’’ mumlar han, det känns precis som om någon drar en kniv igenom mitt hjärta. Några tårar hotar att falla över kanten, men jag försöker verkligen att hålla tillbaka dem.

’’ Så du menar att jag ska stanna här? Så jag kommer inte att får träffa dem enda människorna som jag har kvar i mitt liv? Jag kommer att rutna i denna gamla källaren ’’ en enstaka tår rinner ner för min kind men jag torkar snabbt bort den. Justin vänder sig om mot mig ännu en gång, han säger ingenting vilket får mig att tappa humöret.

’’  Vem tror du att du är? Hur känslolös kan man inte vara? Vem kidnappar en tjej egentligen utan att misshandla henne eller våldta henne? Du är inte så tuff som du tror dig vara! ’’ skriker jag åt honom, jag ser hur Justin spänner sina knytnävar och trycker snabbt upp mig mot tegelväggen.

’’ Du kanske vill att jag ska våldta dig? Inte ens jag går så lågt att jag kidnappar en tjej för skojs skull? ’’ fräser han rakt i mitt ansikte, jag fnyser innan jag snabbt himlar med ögonen.

’’ Men om du är så snäll som du säger, släpp mig då! ’’ fräser jag tillbaka, Justins ögon är svart vilket skrämmer mig en  aning men det är inget jag tänker visa.

’’ Hållkäften ’’ skriker han vilket får mig at kollar honom i ögonen. Justins bröstkorg åker snabbt upp och ner medan han andas tungt.

’’ Tror du att jag vill hålla dig kvar här? ’’ jag rycker på axlarna medan jag fortfarande kollar in i hans ögon.

’’ Jag vill släppa dig, men jag har inget val.. Jag måste hålla kvar dig här ’’ säger Justin lugnare, jag nickar sakta.

’’ Varför skulle ni ta mig? ’’ Justin vänder bort blicken, jag suckar frustrerat.

’’ Ni kidnappar mig, men du vill inte säga varför? ’’ fräser jag, Justin vänder snabbt tillbaka blicken till mig.

’’ Hur är det med din familj? ’’ frågar plötsligt Justin, jag stelnar till och kollar stumt på honom.

’’ V-vad menar du? ’’ stammar jag fram, inte säker på att kunna hålla det kvar längre.

’’ Hur många syskon hade du? ’’ frågar Justin därpå, jag suckar innan jag svarar.

’’ Jag hade två systrar ’’ jag vänder snabbt upp blicken mot Justin igen.

’’ Varför säger du ’’ hade ’’, hur kan du veta att de är död? ’’ fräser jag till, Justin stelnar till och vänder sig om. Jag greppar tag i hans handled vilket får honom att vända sig om.

’’ Hur vet du det?! ’’ skriker jag. Nu har jag fått nog, varför ska det hålla allt ifrån mig? Justin vägrar att svara.

’’ Hur? ’’ upprepar jag, det tar inte lång tid innan jag känner ett slag mot kinden. Jag lägger min ena hand över min brännheta hud innan jag kollar upp i skräck på Justin.

’’ Sa jag inte att du skulle hålla käften? ’’ fräser Justin och lämnar mig ensam kvar i källaren..