Smiles Can Be Deceiving

3 - Couldn't sleep tonight

’’ Jag tror du har ringt fel ’’ säger jag skakigt och lägger på samtalet, jag kollar förskräckt på mobilen som ligger i min hand.

Min mobil plingar plötsligt till vilket får mig att vika ner min blick mot mina händer, jag har fått ännu ett meddelande av okänt.

Från Okänt:

Sötnos jag hade inte ringt fel.. Och du kommer att ångra att du la på samtalet…

Jag läser om meddelande om och om igen, vad är det jag kommer att få ångra? 

Hela denna natt har jag inte sovit en blund, det ändå jag har gjort är att vrida och vänta på min sömnlösa kropp. Allt jag kan tänka på är den läskiga killen som ringer och smsar, han har smsat mig några få gången efter att jag gick och la mig men jag har inte bryt mig om att svara. Jag vänder på mig ytligare en gång.

 Jag stönar frustrerat innan jag reser mig upp ur sängen och gör min väg ner mot köket. Jag tar trappsteg för trappsteg så sakta jag kan ner till köket för att inte väcka de andra. När jag väl är nere i köket går jag fram mot kylskåpet. Efter att ha kollat en lång stund i kylskåpet utan att ha hittat någonting suckar jag tung och stänger kylskåpet. Jag slänger en snabb blick mot klockan. 6.57 AM. Wow klockan är mycket, jag kan inte fatta att jag har legat i sex och en halv timme vaken i min säng. Det är ingen ide att gå och lägga mig eftersom jag ändå egentligen ska vakan om tre minuter. Tänker jag medan jag lämnar köket bakom mig och försvinner upp för trapporna. På väg fram till mitt rum krockar jag in i Stephanie.

’’ Oj förlåt ’’ säger jag generat och kollar upp på henne.

’’ Det göt inget gumman ’’ säger hon och klappar mig på ena axeln. ’’ Varför är du reda uppe? ’’ fortsätter hon.

’’ Kunde inte sova inatt ’’ säger jag och rycker på axlarna. Stephanie nickar förstående.

’’ Här det hänt någonting? ’’ frågar hon en aning oroligt och kollar mig i ögonen. Jag skakar snabbt på huvudet.

’’ Nej, det känns bara ovanligt att komma hit till allt nytt folk och ny miljö. Men det kommer nog ordna sig ’’ ler jag försäkrande. Jag vill inte berätta om samtalet och de läskiga smsen, eftersom jag inte vill oroa Stephanie. Hon ler och nickar.

’’ Jag ska gå ner och ta fram lite frukost, du kan ju fixa dig och sedan komma ner ’’ jag nickar och fortsätter gå mot mitt rum. Det första jag gör är att gå slänga mig i sängen, jag kollar rakt upp mot taket, plötsligt plingar någonting till vilket får mig att lägga handen mot min hals av sräck. Jag slänger en blick mot min mobil som ligger på nattduksbordet med svart skärm vilket betyder att det inte var min mobil som lät, jag reser mig sakta upp ur sängen och går långsamt fram till mitt skrivbord där ljudet kom ifrån. Min blick söker på skrivbodet tills den landar på en svart iPhone 5 som inte ens är min. Jag inspekterar mobilen noga innan jag tar upp den i handen och låser upp mobilen, jag tar fram meddelandet som nyss kom.

Märker att du har hittat min mobil, det är lustigt att du rör saker som inte ens är dina.. Har din mamma inte lärt dig att låta andras saker vara? Just det sina mamma kanske inte han lära dig det innan hon fucking dog…

Tårara börjar brännas bakom mina ögonlock men jag torkar snabbt bort dem, vems mobil är det? Mobilen plingar till egen och jag öppnar meddelandet.

Det är okej att gåta, det är inte ditt fel att din familj var så trött på dig att de tände på sitt eget hem för att slippa dig.. Babe det är okej, jag kommer alltid att finnas vid din sida, bokstavligen..

Fler tårar rinner ner för mina kinder utan att jag kan stoppa dem. Vad menade han med bokstavligen? Ser han mig dygnet runt eller vad då?  Plötsligt öppnas dörren vilket får mig snabbt att vända blick mot Carly som står med ett förvånat ansiktsuttryck.

’’ Melissa vad har hänt? ’’ frågar hon oroligt och rusar snabbt fram till mig och drar in mig i en varm kram.

’’ Inget, tänkte lite på mina familj bara  ’’ lögn, jag vill inte berätta för någon om det läskiga som har hänt, jag menar det är säkert någon som bara driver med mig, eller?

Hon avbryter kramen och kollar på mig.

’’ Okej, men klä på dig och kom ner sen ’’ jag nickar innan Carly lämnar rummet.

Efter att jag har fixat mig slår jag mig ner vid matbordet med Stephanie och Carly. Jag häller mjölk i en skål och sedan greppar tag om flingpaketet och tar så mycket flingor som jag behöver innan jag ställer tillbaka flingorna på bordet. Alla sitter tyst vid bordet och äter frukost, ingen har någonting att säga förens Carly avbryter tystanden.

’’ Bussen går snart, är du klar?’’ frågar hon och ler, jag nickar och reser mig upp tillsammans med Carly.

’’ Tjejer, jag kan skjutsa er ’’ ler Stephanie, vi nickar och lämnar köket bakom oss medan vi gör vår väg mot ytterdörren. Jag drar på mig mina skor och drar på mig en tun jacka innan jg öppnar dörren och går ut.  Jag går mot bilen tillsammans med Carly tät bakom mig.

Vi hoppar tillsammans in i bilen och det tar inte lång tid innan Stephanie också kommer och vi kör iväg mot skolan.

’’ Vi syns sen ’’ ler Carly mot hennes mamma innan hon smäller igen bildörren. Vi promenerar båda uppför skolans ingång. Inne i korridoren är det livat, inte lika tyst som det var sist jag var här. Carly följer med mig fram till mitt skåp, jag öppnar skåpet och drar fram schemat, Kemi har jag nu.

’’ Vad har du? ’’ frågar jag och vänder min blick mot Carly. ’’ Kemi ’’ säger hon och rycker på axlarna. Jag stänger mitt skåp. Min blick fastnar direkt på den mystiska killen som går förbi mig.

’’ Vem är det? ’’ viskar jag till Carly. Hon vänder blicken mot mig.

’’ Jag tror hans namn är Justin, fast jag är inte säker ’’ viskar hon tillbaka, jag nickar och följer Justin med blicken. Alla elever flyttar på sig när han kommer gående, jag kan se hur rädslan speglar sig i deras ögon. Jag kollar frågandes på alla elever.

’’ Varför värkar de alla vara så rädda för honom? ’’ frågar jag och rynkar pannan samtidigt.

’’ Jag vet faktiskt inte, allt jag vet är att man ska se till att inte ta kontakt med honom ’’ säger hon och följer honom med blicken. ’’ Varför? ’’ frågar jag nyfiket.

’’ Melissa, han är inte normal det går en massa rykten om honom, tillexempel att han dödade hans föräldrar. Att han säljer droger, och att han får allt han vill ha. Jag menar jag har aldrig sett honom le eller vara med några här omkring’’ säger hon. Jag kollar chockat på henne.

Är allt det verkligen sant?..