~9~

153 4 0
                                    

Oscars pov:
Aldrig hade jag fallit för en tjej så här snabbt. Aldrig. Jag kunde hålla med om att allt gått lite väl fort, men jag kunde inte göra något åt den saken. Allt bara hände. Visst kunde jag också förstå att hon ville ta det lugnt, men jag var rädd att hon skulle ge upp allt lika fort som allt hänt. Dock så skulle jag förstå om hon en dag slutade svara mig, det hade hon all rätt till.

Vattnet skvettade efter henne när hon vadade djupare i havet. Håret hade hon slängt upp i en slarvig knut och jag kunde inte säga annat än att hon såg väldigt söt ut. Dock hade bikinin effekten som fick mig att bita i läppen när jag såg henne.
Hon var fin, väldigt fin.

"Ska du simma eller bara stå där?" flinade hon plötsligt och jag log svagt innan mina ben ökade på takten mot djupet.

Nu hade även hennes blick fastnat på mig, min mage i detta fall. Hon bet sig diskret i läppen och jag skrattade lågt, sedan vände hon bort blicken men jag kunde se hur hennes mungipor hade åkt upp en aning medan kinderna hettades till.

Vattnet var inte kallt men det var inte exakt varmt heller. Det påminnde mig jämt om var vi levde och att vi inte befann oss i det varmaste landet heller.

"Tycker du inte det är kallt?" undrade jag med gåshud.

"Jo" skrattade hon. "Känner mig som en istapp"

"Samma"

"Men du har ju inte äns doppat dig" skrattade hon och skvättade plötsligt vatten på mig. Den obehagligt kalla känslan gick egenom mig och jag kastade mig rakt i vattnet. För att hämnas.

"Hahah neeej, Oscar!" skrek Bella när mina armar slingrade sig runt hennes midja. Jag lyfte upp henne medan vi sakta mak gick alltmer djupare. "Oscar släpp ner mig" skrattade hon och kringlade sig i mitt grepp.

När hon slapp loss sjönk hon fort ner under vattenytan. Sedan kom hon snabbt upp igen och virade sig fast runt min rygg.

"Jag, eh, jag bottnar inte" slumrade hon och jag flinade.

"Så är det när man är kort"

"Det är inget jag kan göra åt saken"

"Du kan ju försöka växa förstås"

"Åh, nu blev mitt hår blött också"  muttrade hon och gav mig skämtsamt en sur blick.

Mina armar tog ett fast grepp om hennes ben när jag lyfte henne högre upp. Ett smått fnitter hördes mot mitt öra och det fick mig att le desto bredare. Det kändes inte alls så stelt, som man kunde ha trott.
Jag hasade mig sakta mak upp mot grundare vatten med Bella fnittrandes på min rygg.

"Men hallå, så här kort är jag ju inte" skrattade hon när vattnet bara nådde till mina knän.

"Är du säker? Bottnar du?" flinade jag och lossade greppet runt hennes ben så att hon kunde kravla sig ner.

"Nej, jag tror jag drunknar här" sa hon och himlade smått med ögonen. På samma stund hon hade landat på marken hade hon snabbt vänt ryggen mot mig med armarna täckandes för magen. Det var inte svårt att märka hur hon under hela dagen försökt täcka sin mage. Hon verkade ångra valet av den korta tröjan och höll sig helst ryggen mot mig i bikinin. Dock så hade hon ju haft på sig en kortare tröja tidigare också, men idag verkade någonting ha förändrats.

Jag kom bakifrån och lade mina händer på hennes. Sedan lossade jag försiktigt på greppet så att magen skymtade fram. Hon såg osäkert ner och jag log.

"Du är fin" viskade jag och hon vände sig frågande om men vågade inte möta min blick. Det blev tyst, men jag ångrade inte mitt ordval.

Sedan huttrade hon till lite och jag lade märke till hennes läppar som skiftade mot den blåa färgen.

"Kom, vi går och värmer oss" sa jag och tog hennes hand. Hon tittade nervöst ner på våra ihopflätade händer men nickade sedan.

På stranden hade vi fortfarande inte släppt taget, hon hade heller inte äns försökt dra åt sig sin hand. Istället höll hon ett fast grepp om min och ibland kunde jag känna henne darra.

"Men ååh, jag glömde handduk" suckade hon och lade armarna runt sig själv.

"Här" sa jag och kastade min till henne. Hon tittade osäkert på mig och försökte ge den tillbaka.

"Men du då?"

Jag skrattade, tog ett fast grepp om handduken och virade den sedan runt hennes axlar. Sedan föste jag henne ner på filten. Hon begravde ansiktet i det mjuka tyget och mumlade ett svagt tack.
Jag satte mig bredvid henne och kände hur filten blev blöt under mig. (nej omg, tänk inte äns den tanken hahah) Bella gav mig en orolig blick men jag skakade smått på huvudet.

"Jag klarar mig utan"

"Nej, det gör du inte" hon lossade på handduken runt sig och slängde den över mig istället. Jag log smått och men drog henne sedan hastigt närmare mig.

"Neej, hahah, du är ju våt ännu" skrattade hon och försökte kravla sig undan.

"Och du kommer bli sjuk" flinade jag och drog snabbt handduken runt våra axlar.

Sedan blev det tyst igen. Hon hade rodnat en aning och jag kunde bara medge att hon just då var något otroligt fint att se på.
Efter en stund hade spänningen släppt och jag kunde känna hur hon lutade sig mot mig. Snart hade jag ett huvud på min axel och jag log när min hand sökte sig runt hennes midja.
Att ta det långsammare verkade inte funka så bra för oss.

Together? Together ||o.eWhere stories live. Discover now