Tåget var proppfullt och hela vagnen luktade unket svett. Det gick nästan att slå vad om att ett par stora mörka svettfläckar hade bildat sig under armarna och att jag stank säkert likadant som självaste vagnen. Värmen bara steg och steg kändes det som. Det var många personer som var tvugna att stå, men till min tur hittade jag en plats bredvid en flicka som nog var ett par år yngre än mig.
Jag hade fortfarande inte svarat på Oscars tweet och min hjärna kunde inte komma på något smart att säga heller. När jag äntligen började skriva något tjöt tjejen bredvid mig till.
"Omg! Du skriver med Oscar Enestad?" utropade hon och jag täckte fort skärmen.
Min blick var förvirrad och det var nog hennes med. Några sekunder satt vi bara där stirrandes förvånat på varandra utan att säga ett ord. Folk runtom oss hade också sänkt ljudnivån och några hade till och med kommit fram till oss, troligtvis för att de hört Oscars namn.
Tanken att tjejen suttit och smygkollat på min mobil skärm under hela tiden gjorde mig både irriterad och arg.
"Är det verkligen han?" frågade tjejen och tystnaden bröts. De tjejer som kommit fram tills oss frågade också liknande saker och jag hade ingen aning om vad jag skulle svara.
"Öh... Nej, det är bara min kompis" slank det ur mig och tjejernas ivriga miner blev besvikna.
"Aha okej" suckade en av dem och sedan återvände de till sina platser.
Tjejen bredvid mig harklade till sig lite och satte sedan koncentrationen på mobilen, dock sin alldeles egna denna gång. Jag var fortfarande lite förvirrad över tjejernas reaktion och dessutom så smög sig en yrsel fram till huvudet. Troligtvis på grund av värmen och den dåliga luften i tåget.
Oscar Enestad @OscarEnestad
Du är nog inte så bra på att hålla låg profil ;)
13 min sedan
Bella @Bellazz
Näe, det fick vi bevis på just, hahah. Missade chansen att få några tusen följare till
Oscar Enestad @OscarEnestad
Jaså :)) Busted?
Bella @Bellazz
Aa, av era trogna foooers
"Omg! Du skriver med Oscar Enestad?" var utropet :)
Oscar Enestad @OscarEnestad
Awww hahah :))))
Efter detta stoppade jag mobilen i fickan och steg sedan upp för att lämna tåget vid nästa station.
Väl ute var jag äntligen kunnig att andas frisk luft igen. De djupa andetagen var långa och det känndes som att luft var det bästa som fanns just då. Men den härliga stunden varade inte länge till eftersom någon knackade mig på axeln. Hastigt vände jag mig om och sprack sedan upp i ett varmt leende.
"Jag skulle precis gå till bussen" sa jag och mötte mammas pigga ögon. På dem gick det att tippa på att hon nog druckit några extra koppar kaffe idag när hon till och med kommit emot mig till stationen.
"Jaha, men det var bra att du inte hann dit ända. Din moster fick nog tjata en stund på mig innan jag bestämmde mig för att åka, jag menar det är ju nästan onödigt när du skulle kunna åka med buss också" sa mamma och placerade lätt sin hand på min rygg och styrde mig sedan framåt mot bilen vid parkeringen.
"Men det var tur att du kom. Jag slår vad om att bussen nog skulle ha luktat lika illa som tåget, och det skulle jag inte ha klarat av" jag satte mig i bilens framsäte medan mamma var tvungen att gå runt för att sätta sig i ratten.
"Jaså, men då hade du tur. Nog med stinkande tåg och bussar. Vad hittade du på idag då?" undrade hon då dörren på min vänstra sida öppnades och hon klev in. Bilen startades och rullade sakta ifrån parkeringen.
