"Hej" leendet på Oscars läppar var brett och på hans panna skymtade jag några små svettpärlor som glänste i solen.
Han höll fortfarande ett fast grepp om min arm och värmen spred sig i hela min kropp.
"Hej" svarade jag med ett leende och tittade mig sedan nervöst runt omkring när jag känner några stirrande ögon mot mig.
Det var dock bara inte några ögon utan minst 50 personer som hade riktat sina blickar mot mig där jag stod med 30 centimeters avstånd från Oscar Enestad.
"Eh" mumlade jag och försökte hitta på något att säga för att inte låta fansen bli misstäcksamma.
"Vill du ha en kram?" skrattade Oscar som fattat hur obehaglig jag var med situationen.
Jag kunde inte göra något annat än skratta med, ge honom sedan en kram. Som ett vanligt fan skulle ha gjort.
"Vänta här" viskade han i mitt öra under den snabba kramen och det ända jag gjorde var att nicka innan han gick iväg mot de andra killarna.
Jag satte mig på en liten bänk och såg hur mängden på folkmassan sakta mak minskade. Mot mig såg jag tre tjejer komma springandes med vidöppna munnar.
"OMG Bella! Vad var det där?" skrek Emilia ivrigt och jag kunde inte låta bli att skratta.
"Vad?" fnittrade jag och studerade hennes två vänner som stod runt mig.
"Du och Oscar förstås, jag såg det. Du är har sån tur ska du veta!" Sa Emilia och hennes vänner nickade instämmande.
"Ni träffade inte dem?" frågade jag och de skakade missnöjt på huvudet.
"Nope, vi hann inte innan de åkte" sa en av dem ledsamt och jag rynkade på pannan. "Det blev lite kaos"
"Har de åkt?" frågade jag och såg dem nicka svagt. "Tänkte väl det" muttrade jag sedan och reste mig upp från bänken med ett suck.
"Ehm... Ska vi hem nu eller?" hörde jag Emilia fråga.
"Visst" svarade jag kort och lät henne ringa efter skjutsen.
Vad hade jag trott egentligen? Att han skulle ha varit en vanlig kille, bättre än de flesta andra? Nej, han var Oscar Enestad. Han hade inte tid att vara vanlig, han var inte bättre än alla andra killar jag kände. Han var en kändis, han hade inte tid att umgås.
"De kommer helt strax, vi måste gå" Emilias röst fick mig att vakna ur mina tankar.
Jag nickade svagt och sa sedan åt dem att gå lite före mig. Snart så hade de redan sprungit ur min synhåll. Långsamt rörde jag mig bortåt från högen av tonårstjejer som fortfarande stod kvar vid platsen där de fyra killarna för en stund sedan hade uppträtt. Några suck lämnade min mun när jag grävde efter min mobil och tryckte på Twitter ikonen på min hemskärm.
Bella @Bellzz
I hate guys
Skrev jag och tänkte just trycka på "Tweeta" knappen när jag kännde ett pick på min högra axel.
"Hatar du mig också?" Oscar putade med underläppen och förvånat lade jag undan min mobil.
"Ja, det gör jag" flinade jag men kunde inte hålla tillbaka leendet som ryckte till i mina mungipor.
Han kom ändå. Kanske han inte var som de andra. Kanske det gick att ge honom en chans ändå, trots att han hade tusentals fans runt världen som trodde att vi är ihop. Vilket vi absolut inte var. Gud nej, jag visste ju knappt vem han var.
"Du väntade inte på mig" han rynkade på sina ögonbryn och jag ryckte lite på axlarna.
"Du stack iväg" mumlade jag och började promenera.
"Var tvungen att komma iväg från alla fansen, de skulle ha följt efter mig du vet" svarade han så kort som möjligt.
"Mm" suckade jag trögt och hans hand tog tag om min arm.
"Bella snälla, jag vill inte att du ska se mig som Oscar i The Fooo. Bara Oscar, okej?" sa han med en bit oro i rösten.
Ärligt talat så blev jag väldigt förvånad, vi kännde ju inte varandra exakt. Vi hade mötts för en dag sedan, och nu pratade han redan deep med mig. Nej, det var inte fel. Tvärtom, väldigt mysigt.
"Kan du- Kan du se mig som bara Oscar?" upprepade han och jag nickade till svar. "Bra" log han och leendet smittade av sig till mig.
"Så... Vi träffades igår och nu tror hela världen att vi är tillsammans" skrattade jag och våra fötter började ta långsamma steg framåt igen.
"Hahah, det behöver du inte bry dig i" log han och jag nickade med ett svagt leende. "Så, vad gjorde du här idag?" frågade han då jag inte sa något.
"Min tolvåriga kusin faktiskt" skrattade jag. "Hade ingen aning om att hon var en foooer"
"Inga snygga plansher på mig" Oscar putade med sin underläpp och jag småfnissade.
"Tyvärr, men jag tror Felix är favoriten" skrattade jag och han fnös skämtsamt.
Jag var tvungen att ge honom en lätt knuff på axeln. Han vinglade till lite men hittade fort balansen igen och då var det min tur att bli knuffad. Tyvärr hittade jag inte balansen igen och föll nästan omkull, men han hann som tur greppa tag om min arm så att jag kunde stå igen. Några små skratt lämnade min mun då jag fortsatte att gå på gatan. Först nu märkte jag hur vissa tittade mot våra håll och det tog inte länge tills jag kännde mig obekväm igen. Min blick sänktes ner mot mina vita Adidas skor som stampade framåt.
"Varför skulle jag vänta på dig egentligen?" frågade jag sedan och bromsade ner farten en aning.
Oscar vände sig om mot mig medan han också saktade av. Sedan funderade han tveksamt på ett svar tills ett leende spred sig på hans läppar.
"Kanske jag ville lära känna dig" orden fick mig att le med. Oscar skrattade nervöst till och jag sänkte blygt ner blicken igen. "Vad sägs om imorgon?"
Min blick sökte sig förvånat upp till honom och ett glatt skratt bubblade inom mig. Oscars ansikte var en aning rött, han rodnade. Men jag kan slå vad om att mitt ansikte var desto rödare än hans.
"Det kan man väl" log jag med ett litet flin och ett desto större leende spred sig på hans läppar.
"Bra. Då ska jag komma på något riktigt kul" sade han och jag nickade stort.
-
Resten av dagen spenderade jag framför mobilen, där jag då elva på kvällen fortfarande satt.
Jag hade berättat för Ester om en kille jag träffat, men hade inte nämnt några namn. Då och då hade jag messat med Oscar också, då han haft tid alltså. De hade tydligen långa rep idag, väldigt långa.
Ärligt talat så såg jag framemot imorgon. Han var kanske inte så dum som jag förtst trott.
-----------------------
Heeej <33 Igår hittade jag en bok som har samma tittel som denna och sedan märkte jag att den också handlar om Oscar Enestad. Hahah, asså nej ;) Känner mig så dum...
pöss på er som läser i alla fall
