Så vi bestämmer alltså att vi ska träffas om en timme på stranden med marshmallows, dricka, korv mm, Heather lovade att fixa fram maten vi behövde, hennes pappa var tydligen ägare för nån mat butik och hon kunde därför få varorna gratis.

Vi säger hejdå till varandra och beger oss hemåt.

-Bella följ me mig hem, säger jag snabbt när hon börjar gå mot bussen.
-Fiona..., börjar hon.
-Nej, du kan låna kläder av mig om du behöver. Kom nu!, säger jag exalterat över vår grill kväll och drar med mig Bella mot den vita sportbilen som står parkerad en bit bort, han är i tid iallafall.

Bella kollar drömmande på bilen men fortsätter gå.
-Bella vart ska du?, ropar jag och öppnar dörren till den vita sportbilen av okänt märke- jag är nämligen helt urusel på bilar. Bella bara kollar med stora ögon på bilen. Hon går tvekande fram mot den och när jag hoppar in i baksätet gör hon också de.

-Hejsan!, säger Simon och vänder sig om från fram sätet.

Efter att Bella kommit över chocken av bilen och huset så var vi äntligen på stranden i klädda blåa slitna jeans och en varsin stor gosig hoddie.

-Hej, Dylan kommer fram till oss med en stor ryggsäck som ser ut att vara fylld med filtar och kuddar.
-Hej, vart är Brandon?, säger jag och ser mig om men kan inte lägga märke till nån Brandon.

-Här är jag!, ropar han och där han kommer gående på stranden.
-Kom nu, jag ska visa den perfekta platsen för en läger eld.

Alla följer lydigt efter honom och efter en stund hör man hur ljudet från staden börjar avta och jag förstår att vi är på en lite mer ödslig plats, vilket kännes både läskigt och mysigt. Det är en öppen plats med lång sandstrand alldeles nära vattnet. Det finns några klipp block ute i vattnet men annars är platsen helt öde.

-Det är vackert, säger Kim andlöst.
Vi andra bara instämmer genom att nicka. Det är vackert. Det är liksom något magiskt med platsen.

-Kan vi göra en läger eld nu?, säger Heather som verkar tröttnat på att stå still helt tyst.

Och så var alla plötsligt i full gång med att hitta ved och försöka tända en eld genom att gnugga två pinnar mot varandra, det var tydligen helt fel att tända elden med tändstickor.

När vi äntligen fått eld på vår lilla brasa så satte vi oss ner och började prata. Man fick snabbt veta nya saker om alla, vi känner ju trots allt knappt varandra. Vi körde sanning eller konsekvens ett bra tag. Jag fick veta om familj, syskon, pojkvänner, flickvänner, ålder mm.
Alla verkar vara ganska jämn åriga, vilket man ser redan förstås. Heather var 17 som mig och Bella. Jag tror Dylan var 18 och Brandon 19, men jag lyssnade inte så noga. Kim visste jag ju redan var 15 och hon verkar ju definitivt vara yngst av oss.

-Bella, sanning eller konsekvens?, säger Kim.
-Sanning, svarar Bella självsäkert.
-Okeeej, vem av Brandon och Dylan finner du mest attraktiv?, säger Kim och ler.
-Dylan tror ja, säger Bella och skrattar lite generat.

Men jag håller nog med henne. Men trots det är de båda killarna vältränade och jag finner de båda ganska attraktiva, men absolut inte på samma sätt som Felix.

Kvällen går och vi sitter i sanden framför elden och ser solen gå ner långt borta i horisonten. Det ända som lyser upp den ödsliga platsen är ljust från elden.

Jag sitter med en chips påse i knä och proppar i mig chips tills det knappt går att stänga munnen.

-Vi badar, säger Bella plötsligt och reser sig upp.

Vi andra går ganska snabbt med på idéen förutom Dylan, Kim och Brandon. Okej alltså var det bara jag, Bella och Heather som ville bada. Vilka badkrukor det är...

Vi tar av oss våra kläder och springer ner till havet i våra underkläder. Vattnet är ganska kallt och jag huttrar till. Men det är inte så konstigt det är ju trots allt november månad och sent på kvällen.

Vi är i och badar en stund och när vi kommer tillbaka upp igen sitter Brandon och Dylan och pratar lågmält och Kim har somnat i Dylans knä. Han tecknar åt oss att va tyst och vi tar försiktigt upp en varsin filt och sätter oss ner i sanden.

-Så är ni alla här ifrån?, frågar jag mest för att få igång ett samtal.
Dylan och Heather påstår att det är ifrån Los Angeles. Brandon är tydligen ifrån Texas. Och enligt Dylan som verkar känna Kim sen innan så är hon ifrån Kentucky.

-Hur känner du Kim?, frågan kommer från Heather som för tillfället studerar Kim där hon ligger.
-Hon är min kusin, hon bor faktiskt hos mig nu när hon är med i filmen, säger han och tar upp mobilen ur fickan.
-Klockan är mycket, vi borde bege oss hemåt om vi ska orka vara uppe till inspelningen imorgon.

Vi instämmer och jag inser snart att klockan närmar sig två tiden. Det är nog i sin plats att åka hem och sova.

Vi släcker elden och plockar ihop våra saker. Och Dylan som inte har hjärta nog att väcka Kim lyfter upp henne i sin famn och vi börjar promenera bortåt på stranden.

Vi säger hejdå och sen skiljs vi åt. Då stranden inte ligger överdrivet långt bort från mitt hus bestämmer jag mig för att gå hem. Det är kanske en 20 minuters promenad.

När jag kommer hem är jag ur trött och slänger mig direkt på sängen och somnar snabbt där efter.

Heeeej! Har har ni ett till ganska ointressant kapitel, men jag jobbar på det. Ha det bra! Puss på er!!

Du förändrade allt |f.sWhere stories live. Discover now