o.m | Hans nummer

huit

Vi har endast en dag kvar nu i Stockholm, imorgon åker vi hem, vilket är både skönt och jobbigt. Det ska bli skönt att få komma hem, sova i min egna säng och umgås med mina kompisar, men det ska bli jobbigt att lämna Katia och killarna. Jag och Elinor har umgåtts med killarna varje dag och jag kan nog nästan säga att de är som min familj, jag tycker verkligen om killarna. Jag ser dem inte som The Fooo Conspiracy utan jag ser dem som Felix, Omar, Oscar och Ogge. Om jag ska vara ärlig så tror jag att killarna tycker det ska bli lite skönt att vi åker så de slipper Elinor, de tycker hon är lite för på, och det kan jag hålla med om. Stackars killar.

Idag ska jag inte umgås med killarna och Elinor, utan idag ska jag ut på stan för att träffa Oscar. Ja jag ska träffa Oscar idag för första gången och jag är super nervös. Tänk om han är typ assnygg eller om han inte alls är den han utgav sig för att vara, han kanske är någon gammal gubbe eller tant som ska mörda mig eller någonting. Chansen finns ju liksom.

Jag och Elinor gick ned till köket där Katia stod och gjorde smörgåsar åt både henne och oss, vi slog oss ned vid köksbordet och hällde upp juiceglas och tog en varsin smörgås. Katia satte sig framför oss.

"Så, vad ska ni göra sista dagen?" frågade Katia och tog en tugga av sin smörgås

"Jag ska träffa en kompis, så jag tänkte om typ Elinor kan följa med dig till studion eller något?" frågade jag och Elinor log åt Katia, utav Katia fick jag bara ett litet leende och sen nickade hon.

"Såklart hon kan följa med. Vem ska du träffa förresten?" frågade Katia och kollade frågande på mig. Katia visste att jag inte kände någon här så att jag skulle träffa någon var nog inte det första hon förväntade sig att höra från mig.

"Oscar, han den där killen som vi hitta numret till. Han bor i Stockholm så" sa jag och åt den sista tuggan av smörgåsen. Katia nickade åt mig och log tveksamt.

"Okej, men va försiktig, man vet aldrig vem man snackar med på internet vet du" sa hon och jag nickade som svar. Självklart hade jag tänkt på att Oscar kanske inte alls den han utger sig för att vara, och det var just därför jag ville att vi skulle mötas där det var annat folk också ifall det skulle vara någon psyko-snubbe eller något. Man vet aldrig.

Vi drack upp juicen och gick sedan upp för att göra oss iordning för dagen, en klänning fick jag ha på mig idag och håret fick vara i en lös knut. Simpelt men ändå fint.

- - - - -

Jag satt på bussen mot Skansen, jag är så nervös just nu. Min telefon plingade till.

11:46 Oscar: ebba är du nervös ? jag är jättenervös och vet inte o jag borde vara nervös, borde jag vara nervös ?

11:46 Ebba: jag är jättenervös så du är inte ensam

förresten jag är framme om typ 3 minuter

Jag fick inte något svar tillbaka och jag såg nu busshållplatsen jag skulle av på, jag tryckte på stopp och ställde mig upp i bussen för att vänta på att den skulle stanna. Bussen stannade och jag gick av och mot entrén, vi hade bestämt att vi skulle träffas en liten bit från entren så vi enklare skulle hitta varandra.

Väl vid entren hittade jag en bänk som låg några meter bortanför entren, en perfekt plats för att träffas. Jag tog upp min telefon och gick in på twitter, Felix hade tweetat något så jag tog upp och kollade vad det var på den.

@FelixSandman hahaha this was taken last night and I can't stop laughing - stod det på tweeten och sedan var det en bild. Jag klickade upp bilden och såg att det var en bild på mig när jag spelade fotboll, man såg klart och tydligt att bollen träffade mitt ansikte. Oscar hade sparkat bollen och den hade kommit i mitt ansikte. Jag bestämde mig för att besvara tweeten.