Jag kan inte älska dig - o.m

Bonuskapitel 3

Försiktigt drar jag mina fingertoppar över hennes kindben och kollar chockat in i de underbara ögonen. Min beröring är så lös att den knappt nuddar hennes hud, precis som om jag vore rädd att hon skulle gå sönder. Det är jag, jag är rädd över att detta bara är ännu en dröm och att hon kommer försvinna bort om jag rör vid henne. Men hon står kvar. Den varma huden känns lent mot mina fingrar och jag ler. Jag ler stort och drar in henne i min famn. Hon är inte lika lång längre, jag har växt mer och hennes panna är i perfekt höjd för stöd åt min haka. Kroppen som jag för två år sen hållit om och känt vartenda ben i är nu inte alls lika bening - hon är perfekt och det har hon alltid varit. I mina ögon har hon alltid varit den vackraste tjejen på denna planet och det är hon fortfarande.

"Jag förstår inte." Mumlar jag mot hennes huvud, sluter mina ögon och placerar mina läppar på hennes huvud. "Det har gått två år och jag trodde att jag aldrig mer skulle få hålla om dig igen. Ja-jag har saknat dig så mycket Allison." Min röst brister i slutet och jag ler lyckligt.

Armarna hon håller runt om mig tar ett hårdare grepp kring min kropp och för mig närmare. "Vi sa aldrig hejdå Oscar."

Jag ler större och drar upp mina händer till hennes huvud. Med händerna kupade runt hennes ansikte drar jag bak min överkropp så lite som möjligt för att kunna se in i hennes ögon. Trots att hon fått ett äldre utseende och förändrats en del sen senast vi såg så är det fortfarande den Allison jag ser som jag för två år sen såg. Jag ser fortfarande de mörka ögonen som tindrat av lycka och fick min mage att gång på gång fyllas med alla olika flygande varelser. Jag ser fortfarande det där leendet som hennes ljusrosa läppar formar och fick mig att tänka på hur vacker hon är. Jag ser fortfarande den Allison jag föll för och blev förälskad i. Jag är fortfarande lika förälskad i henne.

Ett lyckligt skratt lämnar mina läppar innan jag kramar om henne igen och snurrar runt oss två varv över golvet i mitt nya sovrum.

Att vi har varit ifrån varandra i två år är nästan bortglömt, när jag nu håller henne i min famn igen känns det som det endast gått två veckor men samtidigt som 20 år. Jag har saknat henne så fruktansvärt mycket men inget har förändrats under dessa år, i alla fall inte från min sida och jag hoppas innerligt att Allison fortfarande har kvar sina känslor för mig. Mina känslor är starkare än någonsin och jag skulle inte klara av att förlora henne en gång till.

"Jag vill inte släppa dig nu men med tanke på att maten står i köket och vi antagligen bör äta nu innan maten kallnar så har jag nog inget val." Ler jag och får ett enkelt skratt till svar.

Jag tar hennes hand i min och drar ivrigt med henne in till köket. Att säga att jag inte är ivrig skulle vara en lögn, jag är mer än ivrig över att få sätta mig ner vid ett bord och prata ut om allt med Allison, så som vi alltid gjorde förut.

-

Efter en lång middag, klockan hann slå elva på kvällen, sitter vi nu placerade i soffan med ett varsitt vinglas på bordet samt vindruvor i en skål. Under hela middagen hade vi pratat om allt mellan himmel och jord, både seriösa och oseriösa samtal. Hon berättade om allt som hänt under de två senaste åren - eftersom hon blev sjuk fortsatte hon inte lika hårt med modellandet, utan hoppar bara in någon gång ibland men säger ifrån direkt om något måste ändras med henne. Varför folk påpekar att hon måste ändra på något förstår jag inte då hon är helt perfekt från topp till tå. Istället fotograferar hon nu mycket på allt möjligt och jobbar fortfarande som journalist åt tidningen hon förut gjorde. I England bor hon fortfarande hos sina föräldrar men för tillfället tynger det ner henne väldigt mycket då de tjatar hela tiden på hur hon måste styra sitt liv rätt och hitta den perfekta pojkvännen som hon sedan kan gifta sig med. Ärligt så gjorde det lite ont i mig då jag antagligen inte är den där perfekta pojkvännen i hennes föräldrars ögon och dom verkar vilja att hon hittar någon annan än mig. Precis som jag har Allison blivit tillsagd av många att släppa mig och hitta någon annan. Men jag skulle aldrig kunna göra det fören vi träffats igen och pratat ut om allt, som nu. Men jag vill inte prata om det nu. Denna kväll vill jag bara ha henne vid mig varje sekund och glömma allt annat. Jag vill bara leva här och nu, strunta i vad som kommer hända imorgon eller vad som hände idag. För jag har ingen aning om jag kommer få spendera ännu en kväll med Allison.

"Hur länge stannar du i Sverige?" Frågar jag och stoppar en druva i munnen. Allison ser på mig med ett svagt leende och drar några hårslingor bakom örat.

"Till jag väljer att flytta." Säger hon och kollar upp i mina ögon. Jag ser oförstående på henne innan min hjärna pusslar ihop hennes ord och brister istället ut i ett stort leende.

"Bor du här nu?!" Frågar jag glatt och nästan hoppar runt som ett barn i soffan av lycka.

"Jag har en lägenhet i Solna och flyttade dit för en månad sen."

"Hur kan jag ens ha missat det?" Säger jag, alldeles för underligt och glatt. Allison skrattar lågt och dricker av sitt röda vin.

"Jag har inte direkt smugit om det så ja, det är en fråga."

"Stannar du här under natten?" Frågar jag och tar tag i hennes hand. "För det är lugnt för mig." Lägger jag blygt till. Jag vill verkligen inte att hon ska gå, aldrig igen.

Hon nickar lätt till svar och jag drar glatt upp mungiporna. Jag försöker hålla tillbaka den glädjen jag känner på insidan för att inte skrämma iväg henne. Skulle jag låta mig visa den så skulle hon antagligen tro att jag blivit sjuk i huvudet och sedan lämnat mig.

En timme senare ligger vi båda i min nya säng, under samma täcke och kropparna tätt intill varandra. Hennes rygg ligger mot mitt bröst och benen under mina. Mina armar vilar runt hennes midja och mina händer håller i hennes. Att somna så här och veta att jag kommer vakna upp på samma sätt gör min lyckligare om det är möjligt att bli lyckligare än jag innan var. Just denna stund har jag många gånger fantiserat om. På kvällarna när jag inte kunnat somnat har jag kramat om en kudde eller liknande och föreställt mig att det varit Allison. Det låter ganska sjukt, men det hjälpte mig att somna och det hjälpte mig att inte sakna henne lika mycket.

"Oscar?" Säger Allison lågt och jag hummar till svar då jag nästan hunnit somnat.

"Jag älskar dig." Säger hon och jag öppnar ögonen. Trots att jag inte kan se något i detta mörker håller jag dom öppna. De tre orden fick min kropp att sprudla av glädje. De tre orden är bland det finaste jag kan höra. Älska har en otroligt stark betydelse som jag inte slänger ur mig till vem som helst, att älska någon och att bli älskad är för mig det bästa jag kan uppleva. Att vara älskad av Allison som jag älskar så starkt tillbaka betyder mer än mycket.

"Jag älskar dig med Allison, det har jag alltid gjort och det kommer jag alltid att göra."