13 juli 2018. Klockan 14:21
Två utav fem dagar utan Dante har nu passerat. Vi har pratat i telefon varje kväll, vilka har mer separations ångest än vi? Men det är väl så när man fortfarande är i ett stadie där man känner sig nykär? Iallafall, dagarna jag och Nelly spenderade tillbaka i Stockholm bodde vi hemma i min lägenhet. Jag var hemma för att Cornelia fyller år imorgon och Nelly ville följa med. Killarna hade sin konsert i Malmö igår och det ska ha gått suveränt. Idag skulle dem åka till Karlskrona för att spela på någon festival och på söndag när vi ses igen ska dem spela i Helsingborg, mycket i Skåne. Klockan var mitt på dagen och jag satt i vardagsrummet och kollade på TV medan Nelly stod inne i badrummet och nopprade sina ögonbryn. Idag skulle vi ta det lugnt, vi skulle verkligen bara ha en vilodag och beställa hem mat lite senare.
"Moa?"
"Ja?"
Nelly stack ut huvudet ifrån badrummet och kollade på mig.
"Eh, kan du hjälpa mig här jag tappade ett par saker och har händerna fulla."
Jag skrattade åt Nelly och gick mot badrummet för att hjälpa henne. Jag satte mig på huk för att plocka upp de få saker som ramlat i backen när jag fick syn på det, det där förbannade halsbandet. Jag tog upp det med handen och lät fingret glida över berlocken.
"Vad är det?"
"Nej, inget, jag borde slänga det."
"Fick du det av Max?"
Jag nickade innan jag ställde mig upp och suckade. Han finns verkligen överallt, kan livet låta mig glömma honom, tack på förhand. Jag öppnade papperskorgen med hjälp av foten och släppte halsbandet innan jag stängde till.
"Det såg dyrt ut."
"Det var ett löfte, ett löfte på att det skulle vara vi två förevigt."
"Allt har sitt slut."
Nelly ryckte på axlarna innan jag tog mig ut till vardagsrummet igen. Timmarna gick och vi köpte hem thai mat och kollade på Gossip Girl, detta var en kväll jag behövde för att lugna ner mig. Jag var så glad att Nelly fanns och visste precis hur hon skulle anpassa sig till situationer.
Gillas av nellykronstrand, dantelindhe och 832 andra
norinmoa Ett glas vin om dagen är bra för magen! #inspo
Visa alla 158 kommentarer
nellykronstrand jag instämmer
corneliahed vilken mys tjej du är
lovastrom nej, va du är fin, ses imorgon!
dantelindhe 🥂
14 juli 2018. Klockan 12:31
"Moa, vakna!"
Jag vaknade av att någon ryckte hårt i mig. Jag öppnade ögon och en mycket stressad Nelly stod brevid sängen och kollade på mig.
"Vad?"
"Vi har försovit oss, vi ska träffa tjejerna på stan om 29 minuter!"
Jag har aldrig hoppat upp ur sängen så snabbt, jag kan inte komma sent till min bästa väns födelsedags lunch. Jag har heller aldrig gjort mig iordning så fort, jag slängde på mig ett par ljusa jeans och en fin tröja, för att se lite uppklädd ut dagen till ära. Sminket blev knappt något, lite mascara, bronzer och highlight var allt jag hann med innan Nelly bokstavligt talat drog mig ut ur lägenheten. Vi sprang till busshållplatsen för att hinna med bussen som precis skulle stänga sina dörrar när två flåsandes tjejer steg på. Vi log åt busschauffören och satte oss lite längre bak i bussen. Bussresan tog knappa tio minuter innan vi hoppade av och nästan joggade till restaurangen, vi var ta mig fan i tid. 12:59 skymtade jag Cornelia och vinkade.
"Grattis på 20-års dagen!"
Jag kramade om Cornelia och gav henne en påse med presenten i.
"Tackar, ni ser lite anfådda ut."
Jag och Nelly skrattade och sen kramade Cornelia om Nelly med. Vi satte oss ner vid ett bord och inväntade Frida och Lova. Vi hann inte mer än att sätta oss innan dörren till restaurangen öppnades och Frida hand i hand med Lova klev in. Har jag glömt säga det? Frida och Lova är tillsammans nu, officiellt, sen någon vecka tillbaka. Dem såg jätteglada och jättefina ut tillsammans och jag var så glad att Lova äntligen hittat någon som gjorde henne gladare än något annat.
"Förlåt, bussen var lite sen."
Lova släppte tag om Frida och pussade Cornelia på kinden.
"Grattis på 20-års dagen!"
Sa dem båda i kör innan dem slog sig ner vid bordet. Vi beställde in maten och pratade i flera timmar samtidigt som vi åt och drack lite.
"Hur är det med Dante? Har ni pratat något nu när du varit hemma?"
Cornelia höjde ena ögonbrynet och kollade på mig.
"Jadå, vi pratar på kvällarna."
"Om dem pratar på kvällarna, jag måste nästan ha öronproppar i för att inte behöva lyssna på när dem pratar."
Nelly himlade med ögonen lite skämtsamt och jag skrattade. När klockan närmade sig fyra, alltså tre timmar senare, lämnade vi restaurangen bakom oss och tog oss till Cornelias lägenhet som hon precis flyttat in i. Den var lite större än min, den hade iallafall ett riktigt sovrum. Vi satte oss på hennes altan. Man kanske inte ska kalla det en altan, den var inte så värst stor, men hon bodde på första våning så hennes balkong/altan var lite större än alla andras. Cornelia öppnade en flaska champagne och vi återfann oss i en konversation som tog flera timmar. Nellys mobil började ringa och hon ställde sig varsamt upp och gick in i lägenheten för att svara. Vi andra fortsatte bara babbla på.
"Moa."
Jag kollade upp mot dörren och mötte Nellys blick. Hon såg orolig ut och gjorde en gest som visade att jag skulle komma in till henne, jag ställde mig upp och gick in, hon gav mig mobilen innan hon gick ut till dem andra och stängde dörren bakom sig.
"Hallå?"
"Moa, har Dante skrivit något till dig?"
"Jag vet inte, har inte mobilen på mig, hur så?"
"Han är borta, vi hittar han ingenstans, inte på hotellrummet, ingenstans."
Jag kunde höra oron i Ludwigs röst, han pratade fort som om han hade bråttom.
"Jag kan kolla om han har skickat något, min mobil är i jackfickan, vänta lite."
Jag la ifrån mig mobilen och gick mot jackan samtidigt som oron inom mig växte. Jag tog upp mobilen och skärmen lös upp, ett meddelande, från Dante.
Dante 23:41
Jag vill inte vara själv
Moa 23:58
Dante, ring Noel. Jag ber dig ringa Noel.
Jag tog med mig mobilen och tog upp Nellys mobil.
"Han hade SMSat, jag bad han ringa Noel. Ge han en stund så lovar jag att han ringer. Om han inte hört av sig om en kvart, SMSar du mig, okej?"
"Okej."
Jag la på luren innan jag öppnade dörren och satte mig ner runt bordet igen. Jag kände oron inom mig men försökte undvika den, jag ville ha kul ikväll.
"Vad sa han?"
"Dante var borta men jag SMSade honom och sa åt honom att ringa Noel."
"Tror du han kommer göra det?"
Frida kollade frågandes på mig.
"Han lyssnar på mig."
Vi återgick till den konversationen vi hade innan men jag kunde inte släppa tanken om att Dante vandrade runt själv någonstans och mådde dåligt. Jag ville hålla om honom och se till att han kände sig trygg, men jag var hundratals kilometer bort. Mobilen plingade till och jag har aldrig reagerat så fort.
Ludwig 00:13
Han är okej, han satt på hotellets restaurang.
Moa 01:!4
Var han, påverkad?
Ludwig 01:!6
Nej, han har redan somnat, han är okej. Ser till att han ringer imorgon
Jag kände hur oron släppte och jag andades ut. Resten av kvällen bestod av massa struntprat innan jag och Nelly drog oss hemåt och somnade extremt fort.
15 juli 2018. Klockan 10:21
Solen lös in i rummet och jag vaknade av det starka ljuset. Det var tyst i lägenheten så jag antog att Nelly fortfarande sov. Jag lutade mig mot nattduksbordet och tog upp min mobil och drog ur laddaren. Jag scrollade igenom Instagram när Dantes namn kom upp på skärmen, jag tryckte på den gröna luren och la mobilen mot örat.
"Hej, hur är det?"
Jag lät inte Dante säga något annat, jag ville bara veta hur han mådde.
"Jag ska inte ljuga, jag mår inte bra. Men det är okej just nu, Ludwig och dem kommer dock aldrig släppa mig ur syn igen."
"Ska det vara något negativt? Dem försöker bara se till att du är okej."
"Jag förstår, det känns bara trist att behöva vaktas men jag måste nog erkänna till mig själv att jag inte klarar av att vara ensam."
Dante suckade djupt.
"Det kommer bli bra, vi ses imorgon igen och då slipper du somna ensam."
"Jag har saknat din kropp bredvid min. När kommer erat tåg imorgon?"
"12:10, så det blir en tidig jävla morgon imorgon, men det är det värt. Jag får ju träffa dig. Se till att ta hand om dig själv, okej? Om 26 timmar har du mig i din famn, du klarar det."
"Jag älskar dig, Moa Norin."
"Jag älskar dig med, hälsa dem andra."
Del 25: Check! Herregud, 25 delar, sIKE va mycket. Men men, the more the merrier. Vi ses i nästa del.
MVH A