hjärtslag ➳ dante lindhe

sex

Rebeccas perspektiv

Dagen man fyller år brukar vara en av årets bästa dagar. Den brukar bestå av massvis med glädje och lycka plus lite godsaker.  Så brukar de allra flesta ha det under sina födelsedagar, även jag brukar ha det så men i år är det annorlunda och inte alls en dag fylld av lycka. 

Till skillnad från alla andra år är det ingen i min familj som kommer in till mig med frukost och sång på sängen. Alltså har jag än så länge inte heller fått några födelsedagspresenter vilket mamma halvt hotade med för några dagar sedan. 

Istället för att vakna upp av en grattis-sång vaknar jag upp av att någon drämmer igen ytterdörren. Med en sömnig blick tittar jag över mot min klocka som hänger på väggen och i samma sekund som jag inser hur mycket klockan är kniper jag igen mina ögonlock hårt. Skolan börjar om femton minuter vilket innebär att det inte finns en chans i världen att jag kommer hinna dit i tid. 

"Helvetes jävla skit" mumlar jag för mig själv innan jag gör en kraftansträgning för att resa mig upp från sängen. Jag kastar över benen över sängkanten innan jag sedan ställer mig upp och går bort till min garderob för att sätta på mig kläder. 

Vanligtvis brukar jag ha väldigt enkelt för att välja ut kläder på morgonen, därför lägger jag aldrig fram kläderna kvällen innan, men idag går det trögare än vanligt. Väldigt trögt. Jag suckar, pustar och stönar konstant under tiden jag rotar igenom min garderob efter något att ha på mig. Men det går verkligen inte. 

Det slutar med att jag drar på mig ett par mörkblåa jeans och en vit hoodie. Jag skyndar mig med att sminka mig och fixa mitt hår innan jag sedan småjoggar ner för trappan för att snabbt slänga i mig lite frukost. 

Jag förstår att alla andra redan har åkt hemifrån då det är helt knäpptyst i huset. Även med tanke på hur mycket klockan är just nu så förstår jag ju om alla har åkt. Trots att det har sårat mig rejält att ingen av mina familjemedlemmar har sagt grattis till mig så försöker jag att inte tänka på det. Fine att vi kanske inte har haft världens bästa relation under den senaste tiden men jag är ju faktiskt deras dotter. 

De kunde ju väckt mig också för den delen eftersom de vet hur lätt jag har för att försova mig. Just nu känns det bara som att de bara vill förstöra för mig och att hela världen är emot mig generellt. 

Jag drar fram stolen till diskbänken för att kunna nå upp till hyllan där oboypaketet står. Tyvärr är jag väldigt kort vilket gör att jag knappt når upp till hyllan trots att jag står på stolen. Jag sträcker mig så mycket jag bara kan men klumpig som jag är lyckas jag slå ner paketet så den trillar ner rakt över mig och jag blir nerdränkt av oboypulver. Burken slås emot golvet samtidigt som jag ger ifrån mig ett irriterat småskrik. 

Detta var ju verkligen det bästa som kunde hända just nu...notera sarkasmen. 

I samma sekund som jag gått ner från stolen och står på köksgolvet igen ringer det plötsligt på dörren. Chockat tittar jag ner över mig och det byggs upp en liten panikkänsla inom mig när jag ser hur jag ser ut. 

"Fan"

Jag borstar av lite av oboyen från min kropp innan jag går ut till hallen och vidare mot ytterdörren. Jag låser upp dörren och personen utanför visar sig vilket ger mig en ganska så stor chock och jag spärrar upp mina ögon. 

"Grattis på födelsedagen!"