(21)

759 14 0
                                    

Hermione Granger, 24 år, trolldomsminister. I ett förhållande med Draco Malfoy. Gravid. Bor i Malfoys Herrgård.

Draco Malfoy, 24 år, arbetande på ministeriet. I ett förhållande med Hermione Granger. Bor i Malfoys Herrgård.

- - - - -
Att leta sig in i Hermione Granger tankar vid det här tillfället är omöjligt. Hon har vetat att det någon gång skulle hända. Antingen så skulle Draco fria eller så skulle hon förr eller senare göra det. Men hon vet att oavsett så skulle hennes svar på frågan vara ja.

Men när hon får den frågan ställd rakt framför sig, den femte juni så vet hon inte längre om svaret är ja. Dessutom har hon tappat talförmågan. Hon kan inte prata. Det går en minut innan hon gör en rörelse. Det är nickning hon gör.

Dracos oroade ansikte fylls med ett leende och han sätter på ringen på hennes finger. Han ställer sig upp och kysser henne. Därefter får Hermione tillbaka talförmågan.
"Jag älskar dig Draco."
"Och jag dig Granger."

"Jag heter Hermione." suckar hon.
"Jag kommer fortsätta att kalla dig för Granger ända tills du blir en Malfoy." ler han retsamt.
"Och vad händer sen?"
"Då är det Granger Malfoy som gäller." Draco inser snabbt att alla kollar på dem.

De går tillbaka till sina platser. När Draco kollar mot dörren in till huset ser han en skymt av en mantel och en blond hårslinga. Han blinkar till. Var det hans far? Eller inbillade han sig bara?

Det är framåt kvällen som alla gäster fått utom en. Narcissa Malfoy. Hon kollar på Draco.
"Din far var här." säger hon. Draco nickar. Narcissa går fram till Hermione och tar hennes händer.
"Ta hand om min son åt mig." Kvinnan kramar Hermione och går sedan därifrån.

Draco kollar på Hermione med ett retfullt leende.
"Jag vill sova, jag är två månader gravid och det känns som att världen ska gå under." gnäller Hermione. Dracos leende försvinner.
"Kom så sover vi." Han tar Hermiones hand och de går in i huset.

När de en timme senare ligger i sängen och kollar på varandra så är de båda två glada.
"Draco." säger Hermione. "När jag var tillsammans med Ron så ville jag döpa mitt framtida barn till Rose. Blomman Rose."

"Okej, vi kan döpa barnet till Rose, om det blir en flicka."
"Nej, det vill jag inte. Det är mitt förflutna. Men jag har tänkt och kommit fram till att jag vill döpa mitt barn till Deus. Om det blir en kille, därför att det är så jag känner nu. Deus"

Draco nickar.
"Det går bra. Som mugglarordet gud på latin. Vet du vad mugglarordet gudinna heter på latin?"
"Deam."
"Det finns ett annat ord också. Jag lärde mig det i en bok om språk som jag läste. Diana."

"Det är ett fint namn."
"Ja, Granger det är det. Blomman Diana." Hermiones leende blir så stort så att det knappt är möjligt.
"Blomman Diana, Draco." Hon pussar lätt hans läppar innan de båda två somnar.

Morgonen därpå är det jobb, precis som alla andra dagar. De äter frukost tillsammans och åker med flampulver till ministeriet. Draco går till sitt kontor och Hermione till sitt. De möts igen vid lunch när de äter tillsammans.

På eftermiddagen knackar det på Hermiones dörr.
"Kom in!" ropar hon. Ronald Weasley öppnar dörren.
"Hej." säger han.
"Hej." suckar Hermione.

"Har du tid?"
"Jag antar det."
"Hermione." säger han. "Två saker." Hon nickar.
"Jag saknar dig."
"Ron, jag... ehm... Jag är förlovad... Så..."

"Ja, jag vet. Harry sa det. Men det är inte för att klaga eller något som jag är här."
"Okej."
"Jag vill säga upp mig."
"Okej."
"Bara sådär, okej?"

"Jag visste redan att du skulle säga upp dig Ron, det är inga nyheter."
"Ja... okej."
"Kom tillbaka imorgon så ska du få skriva på."
"Okej." Ron går mot dörren och öppnar den.

"Vänta Ron." försöker Hermione. "Jag saknar dig också. Såsom det brukade vara förr, innan vi blev tillsammans. När vi bara var vänner."
"Ja." säger Ron. "Jag är gärna din vän Hermione." Hermione ställer sig upp och går fram till Ron.

Hon ger honom en snabb kram och ler.
"Vi ses imorgon." säger hon sedan och Ron lämnar kontoret. Strax därefter kommer Draco in på Hermiones kontor.
"Vad gjorde Weasley...?"
"Han sa upp sig."
"Oh."

"Mår du bra, Draco?" Draco har blivit helt vit i ansiktet. Försiktigt skakar han på huvudet.
"Sitt ner." ber Hermione. "Aguamenti, här drick." Hermione ger Draco ett glas som hon just fyllt med vatten.
"Vad händer?" undrar hon. Draco skakar på huvudet.

nyckeln till glädje - dramioneDär berättelser lever. Upptäck nu