Ha, lol, Felix

TWELVE

Oscar
"Hej"

Felix
"Hej"

"Du är ju så här smart och jag behöver lite hjälp med fysik uppsatsen, kan du hjälpa mig?"

"Hahahahah aa, vad vill du ha hjälp med?"

"Skulle du typ kunna komma hit eller jag kommer hem till dig?"

"Du kan komma till mig, ligger alldeles för skönt i sängen :>"

"Haha, latmask"
"Men kan du skicka din adress?"

När han fått min adress lägger jag ifrån mig telefonen och slappnar av. Lägger mig själv till rätta och känner hur jag hur lätt som helst skulle kunna somna. Men Oscar kommer snart. Kanske. Skit samma. Min telefon vibrerar som efter ett sms skickats. Förmodligen Oscar men jag orkar inte bry mig. Sluter ögonen och låter mig somna. Så skönt.

Tyvärr kan inte mitt sinne få sova länge innan de plingar på dörren. Men anstränga mig mer än att vakan orkar inte min lilla kropp. Mor min kan lika gärna palla sig till dörren och öppna. Jag skulle gissa att hennes energinivå är högre än min.

"Ååh, hej" Hälsar snart min mor osäkert på vem som nu öppnade.

"Hej hej, jag är Oscar. Felix klasskompis. Ee, han skulle hjälpa mig med en kemi uppgift."
Ja Oscar fan. På en halv sekund har jag kravlat ut sängen och mina steg är påväg ut från mitt lilla rum i vår lilla två.

"Oscar ja, stig på stig på bara. Tror Felix är på sitt rum, Felix!"
Precis när hon ropar svänger jag runt hörnet och möter en nervös Oscar och glad mamma.
"Där va du ja."
Direkt tar jag tag i Oscars bara arm och drar med mig honom mot mitt rum utan att ge honom en chans att ta av sina smutsiga convers. Min kära mor behöver inte hjälpa till med fler pinsamma stunder inför min nyfunna kompis. De va nog skämmigt att hon viste vem han va. Jag menar vi har knappt snackat i en vecka. Förresten vet han ju om att hon kan varit med när vi skrev i torsdags. Skit samma. Nu sitter han iallafall uppflugen på min säng förvirrat kollandes omkring sig.

"Hej hej." Hälsar han nu betydligt mer avslappnat.

"Hej, så vad behövde du hjälp med?"
Han skrattar nervöst och kliar sig i nacken.

"Asså de löste sig och jag skrev de. Men efter som du inte svara viste jag inte vad jag skulle gör."

"Ååh fan" säger jag och sätter mig vid hans sida och börjar skratta lite roat.

"Asså jag somna typ direkt." Förklarar jag med en gäsp och faller bak till rygg liggande med armarna över huvudet.
"Tyckte de va lite konstigt att du inte hade med dig några grejer."

"Aa, lämna dom i bilen. Men så du vill bara sova typ?"

"Aa, typ så ja." Svarar jag utan fler frågetecken. De behövs inte. Orkar inte.

"Ska vi bara kolla på den där filmen Niklas bad oss att kolla på då?" Ger han som förslag.

"De låter bra" nu får jag ändå göra en viss ansträngning. Jag behöver resa mig från sängen igen för att kunna gå och hämta min dator från mitt städade skrivbord. Oscar börjar trampar av sig skorna och tar av en tunn jacka.

"Vad kan jag göra av de här?" Frågar han och håller demonstrativt upp den blågröna vindjackan.

"Lägg de vart du vill. Ska ändå städa imorgon."
Jag sätter mig vid hans sida och öppnar datorn. Men längre hinner jag inte innan Oscar blir väldigt upprörd.

"Vänta hör nu. Du städa här i de hör rummet? De finns inte ett enda dammkorn."

"Nähä, kan behöva städas ändå. Speciellt om dina skor varit här." Jag ler ett smått leende och låser upp datorn med mitt fullkomligt briljanta lösenord. Legolastheking7296

"Oj oj oj, du är renligare än min mormors grisar."
Direkt kollar jag konstigt upp på honom, då grisar inte brukar vara kända som renliga. Jag fatta inte riktigt.

"Va? Man brukar väl säga att de är skitigt och så något med grisar."

"Ja. Men även citerat av min mormor så säger hon alltid när hon städat att de är lika rent som i svinstian för tydligen så är grisar väldigt renliga av sig. Jag vet inte."

"Okej" skrattar jag bara lite som han skulle vara lite konstig. De är han också. Men skit samma. Jag loggar tillslut in på Netflix då jag vet att filmen skulle finnas där.

"Ja..." säger han stelt och knäpper sina händer framfördes och lutar armbågarna på knäna.

"Vad va de filmen hette?" Frågar jag och ser intresserar på skärmen av någon anledning. Den kommer ändå inte finnas där. De är inte riktigt så att jag kollar på kemi dokumentärer ofta.

"Här jag kan söka" säger han bara och tar datorn ifrån mig. Han kan säkert fixa de där jätte bra. Själv kryper jag upp i sängen och fixar lite med kuddarna. Även fast jag bet att de inte lär göra någon skillnad. Vi kommer ändå vilja fixa efter, när vi satt oss. Men just nu känner jag bara att de skulle bli stelt om jag satt kvar vid hans sida. Så för något att göra gör jag de här. Snart kommer han upp till min sida med en film framme. Han trycker på play innan han sätter sig tillrätta. Ovanpå täcket. Själv kryper jag ner. De kläder jag bär för stunden får lov att duga att sova i om de blir så. De gick ju bra förr.
Datorn står placerad mellan våra ben som får parallellt bredvid varandra med en säker femtio centimeters mellanrum.
Men bara tio minuter in i filmen känner jag hur ögonlocken glider igen. Så jag sjunker ner och tror jag somnar ganska snabbt. Stackars Oscar.

—
Rockbjörnen igår! Well obeskrivligt. De ända som saknades va Felix.