Vi dansar vidare i livet | D.L

Buketten

"Hur mår du?" 

"Okej, jag har ont men annars känns det bra, ni är ju här." 

"Jag var så orolig. Jag trodde faktiskt du inte skulle vakna."

"Men sluta, jag är inte klar i livet än. Det var bara en olycka, han bromsade ju, bara inte tidigt nog." 

"Vad hände med honom?"

Lova kollade frågandes på Cornelia och mig.

"Jag vet inte, jag sov. Haha." 

"Din mamma sa att det var han som ringde larmcentralen, han åkte med poliserna efter att ambulansen tagit hit dig." 

Vi pratade om det vanliga efter det, vad vi tänkt att göra under veckan, prata skit om folk men när Dante kom tillbaka med min mat blev vi ganska tysta. Inte för att han inte får ta del av våra hemligheter men vi vill nog helst hålla allt inom oss tre. Att se Cornelia må mycket bättre gjorde mig gladare och jag åkte hem senare den dagen tillsammans med Lova.

Tisdag 15 maj 2018. Klockan 16:12

Klockan var strax efter fyra och jag hade precis kommit hem ifrån jobbet. Igår fick Cornelia lämna sjukhuset vilket var en otrolig lättnad. Eftersom jag är ledig på onsdagar och både Lova och Cornelia pluggar ska dem sova hos mig idag så vi får spendera värdefull tid med varandra, Cornelia's olycka var lite som en tankeställare och det är alltid så lätt att ta saker förgivet. Jag tänkte för första gången på säkert hundra år faktiskt laga mat ikväll. Dels för att jag var i ett cooking mode men också för att det kändes gulligt att bjuda på alla tres favoriträtt ikväll, pasta carbonara. Vi hade inte bestämt någon riktig tid utan dem skulle dyka upp när som. Mitt enda krav var att det skulle vara efter 17 så att jag hann varva ner efter jobbet, så tiden kanske var bestämd trots allt? Runt 16:30 ringde det på dörren och jag blev lite förvirrad eftersom ingen av dem lärt sig portkoden än och ingen ringt på porttelefonen. 

"Hej."

"Hej, vad gör du här?"

"Jag tänkte bara lämna av detta." 

Det var Dante som bestämt sig för att dyka upp unannounced och när jag öppnat höll han upp en blombukett framför sig som han sträckte över till mig.

"Nemen oj, vad har jag gjort för något speciellt?"

"Ingenting. Nej, skämt åsido. Tänkte bara ge dig något som ett grattis, till jobbet." 

"Men, det var du inte tvungen att göra. Kom in lite." 

Jag gav honom en puss på kinden och gick sedan in till köket för att sätta blommorna i vatten. Det var en jättefin bukett, verkligen inte något jag brukade gå och köpa, eller få. 

"Lagar du mat?"

"Ja, haha, Lova och Cornelia ska vara här inatt så jag lagar lite middag åt oss." 

"Då ska jag inte stanna länge så ni tre får vara ifred." 

"Hur var det igår?"

"Vadå?"

"I studion?"

"Det var jättebra. Vi spelade in tre låtar som vi lagt på hyllan ett tag men det är nog dags att dem släpps. Men det är fortfarande inte tillräckligt många låtar för ett album, det är så jäkla svårt att skriva ibland." 

"Hm, kanske måste inspireras lite mer?"

"Insipiration har jag tillräckligt av det är bara svårt att sätta alla känslor på papper."