Xander
🌖
"Du borde vara tacksam att jag ens tänkte på dig", morrade jag åt Kellys kaffebruna varg.
Vi sprang sida vid sida, med vinden i pläsen och tassarna i full fart genom den mörka skogen. Vårt mörkerseende gjorde det enklare att skilja konturerna från varandra vilket hindrade oss från att springa in i träden.
Min varg hade jämrat sig något förfärligt efter vi hade lämnat det där huset med Raelynn. Jag visste fortfarande inte varför han drogs till henne så mycket, han gillade henne och det störde mig så jävla mycket. Liksom vad fan? Hon var ingenting, vad ville han?
"Jaja, det ändrar inte det faktum att du bröt dig in i mitt hus och skrämde mina gäster." Fräste hon tillbaka och ägnade inte mig en enda blick. Hon stirrade stint framåt.
Jag rynkade ögonbrynen när hon försökte springa om mig.
"Gäster? Du menar Raelynn och dem?" fnös jag, sprang snabbare och kunde känna hur vargen i mig ryckte till av hennes namn.
Raelynn.
Raelynn.
Raelynn.
Åh, herregud kunde du inte bara hålla tyst?!
"Ja, dem", suckade hon och fortsatte. "Förresten, vad fan tänkte du när du kom in, helt utan någon tröja, liksom vad kommer dem tro nu?"
Hennes ord fick det att rycka till i mungiporna på mig, tankarna på hur tjejerna hade reagerat när jag hade kommit instörtande halvnaken var bara för bra. Speciellt när Raelynn hade stirrat på mig, min varg gillade det faktum att även hon som inte verkade var så värst förtjust i mig, uppskattade min kropp.
Liksom, vad skulle man göra? Vi var ju heta.
Hon trodde nog också att jag inte såg hennes "diskreta" blickar, men det stämde inte. Jag såg allt, till och med hur hon hade svalt hårt när ögonen fästes vid mina magmuskler.
Hon var så kåt på mig.
"Jag trodde du var ensam." Svarade jag kort i stället och blev genast allvarlig.
Det var inte rätt tidpunkt att skämta och det visste jag, vi skulle träffa fiendeflocken och diskutera någonting. Och såklart hade inte min far berättat om vad det skulle handla om, inte för att jag hade försökt att fråga men ändå...
Kelly muttrade något ohörbart i ungefär samma stund som jag fick upp en bekant doft. Lukten av vår flock spred sig i nosarna på oss och vi tittade på varandra innan vi gjorde en sprutt åt det hållet.
Till slut kom vi fram till den öppna planytan mellan några träd långt in i skogen. Ungefär hälften av vår flocks försvarsvargar var där, Betan Andrew (host* usch *host), Dillon som stod och dreglade över Shannon och många fler befann sig där på sin vakt.
Vi saktade in något och anslöt oss till dem.
"Hej", sa jag och bemötte alla dem andra tjugo vargarna.
De mumlade något halvhjärtat svar tillbaka till mig och Kelly som var några av dem sista att anlända. Min far syntes inte till vilket var en lättnad jag inte kunde beskriva, det var som om jag bara visste att jag skulle flippa ur när jag såg honom, den mesen.
YOU ARE READING
HALV ✔
Werewolf"Allt var hett och varmt, luften omkring oss fanns inte längre för det enda syret var han och ingen annan." Raelynns värld vänds helt upp och ner när hon träffar Xander, sonen till en alfavarulv. Hennes förra fridfulla liv finns inte längre och all...
