Nörd på heltid, eller?

6.3

Lexis perspektiv

Efter att ha skolkat häromdagen efter samtalet med rektorn börjar ryktena sprida sig. Jag vet inte vad ett sådant rykte skulle kunna innehålla eftersom jag inte vet vad jag gjort för fel.

Dagarna har gått fort och det börjar närma sig skolavslutning och de sista dagarna som andraårselev. Jag vet inte om det kommer bli några dager i trean på gymnasiet men jag tänker njuta nu och skita i framtiden för en stund. Matsalen är stökig som vilken annan dag på året om helst. Maten är inte så god men sällskapet runt bordet gör det lite lättare. Disa och Justin med hans gäng sitter här och några gammal tjejkompisar till Oscar har slagit sig ner.

"Okej! Berätta hur ni två känner varandra?" Frågar Disa Oscar och en av tjejerna. Oscar vänder sig mot tjejen och börjar garva.

"Oscar och jag träffades på dagis, och våra föräldrar var väldigt bra kompisar." Säger tjejen som jag glömt namnet på. Dessa tjejer är inte som Sandra, dessa är snälla och omtänksamma. "Och Oscar lekte med..."
Mer han hon inte säga för Oscar kastade sig över henne och satte hande för hennes mun.

"Om du säger det där My kommer jag...kommer jag..." säger Oscar och tvekar lite. Det ser ut som om han funderar över vad han ska säga. "Jag kommer göra rotmos och potatismos av dig My." Säger han hotfullt men alla runt bordet brister ut i garv i stället. My lyckas ta sig ur greppet och öppnar munnen.

"Oscar lekte jämt med Barbies, dockor och med små klänningar!" Säger hon och kan knappt hålla sig själv ifrån ett skrattanfall. Oscar sitter med röda kinder som ser att explodera när som helst.

"Oscar, dockor Hahahahahahahaha!" Skrattar Erik.

"Och klänningar, ahahahahahah!" Säger Justin och shippar efter luft. Det har bildats tårar i allas ansikten förutom Oscars. Han sitter och petar i maten och gömmer sitt ansikte i händerna från alla andra elever i matsalen som hör våra höga garv.

Lektion efter lektion går och dagen börjar närma sig sitt slut. Jag går till mitt skåp för att lämna mina böcker och ta ut min jacka och väska.

"Tjenare, Syrran"

"Tja, Disa" svarar jag henne som har ställt sig bredvid mig. Hon kollar finurligt på mig och snurrar sin penna mellan fingrarna som om hon vill att jag ska börja konversation.

"Jag tänker inte börja på någon bra konversation så du kan bara säga rakt ut det du tänker på Disa." Säger jag och flinar mot henne.

"Mehh, Lexi jag hade hela konversationen ut tänkt i min hjärna. Du skulle fråga mig vad jag ville och jag skulle förklara att det var grillfest ikväll vid stranden, då skulle du säga jaha vad kul och jag skulle tvinga dig gå dit och..."

"DISA!" Hon stannar upp ett ögonblick i och glömmer att jag faktiskt stått och lyssnat. "Vill du gå med mig till grillfesten?" Frågar jag henne med ett flin på läpparna.

"Mehh, nu bröt du manuset igen och... vänta, vad sa du? Om jag ville följa med till... Jaaaaaaaa! Ja, Ja, Ja, Ja, Jaaaaa!" Skriker Disa och hoppar upp och ner på stället.

"Alla i vår klass snackar om denna grillfest, det kommer bli såååååå kul!" Säger hon längtansfullt.

"Jahop och vad står ni och skriker om då?" Frågar Liam som kommer bakom Disa och lägger armen om henne. Troligtvis på skoj men jag kan tydligt se de elektriska små impulser som går genom deras kroppar ut till ögonen. Medans jag förklara vad jag och Disa tänkt göra ikväll för Liam förstår jag att varken han eller Disa lyssnar på mig, så jag ger dem deras moment och går därifrån.

Påväg hem från skolan ler jag för mig själv och nynnar denna sången enbart till min bästa kompis.

Liam och Disa sitter i ett träd...