5.6 11 september

1.9K 92 10
                                    

*Amandas perspektiv*


En sista gång la jag armarna runt honom och begravde mitt ansikte mot hans axel.

"Vi kommer ses snart igen" mumlade han och drog ifrån en liten bit för att kunna betrakta mitt tårfyllda ansikte.

Jag nickade stumt och kände hur han drog sin tumme över min blöta kind.

"Hejdå" viskade jag hest av gråten i halsen.

"Vi ses" svarade han mig och jag vände mig om för att gå på tåget som anlänt till stationen.

Innan jag gick in genom dörrarna med min väska släpandes efter mig blickade jag bak mot honom igen. Han hade ett sorgset leende på läpparna och vinkade lätt med sin hand när han mötte min blick. Jag lyfte också upp min hand lite smått innan jag var tvungen att kliva in i tåget och leta upp min plats att sitta på.

När jag satt i min stol kollade jag ut genom rutan och såg hur Martinus fortfarande stod där, och blev allt mindre och mindre när tåget började rulla. Jag lutade mitt huvud mot den kalla rutan och blundade hårt för att stoppa mina tårar. Min mobil plingade till, men jag ignorerade det då jag inte orkade öppna upp mina ögon igen. Tårarna skulle bara forsa ner igen. Efter ytterligare två pling tvingade jag mig själv att kolla sms:en. Det var troligtvis ändå från Martinus.

Martinus💗💗:

15:37
Jag älskar dig

Vet du det?

Jag älskar dig Amanda

My Internet Friend ~M&M {AVSLUTAD}Where stories live. Discover now