My Internet Friend ~M&M {AVSLUTAD}

3.6 27-28 augusti

Jag hade lagt mig ner så mitt huvud låg vilat mot hans ben. Hans händer gjorde en liten fläta av en av slingorna i mitt hår och jag var flera gånger påväg att somna. Marcus märket man knappt av, det var som att han inte fanns. Jag bestämde mig för att låta mina tankar ta sitt sista steg till drömmarnas värld och somnade sakta in.

Nästa morgon vakande jag likadant som jag somnat, i Martinus famn. Hans ställning var dock mer liggande men jag låg fortfarande hans knä. Marcus låg däckad i min säng och snarkade lågt. Jag log åt dom. Dom båda var riktigt söta faktiskt. Jag reste mig försiktigt från Tinus grepp men ofc råkade jag väcka honom.

"Förlåt" viskade jag ursäktande men han gav mig bara ett trött och förvirrat leende.

"Hur mycket är klockan?" Frågade han hest.

Jag plockade upp min mobil som låg på soffbordet och lös upp skärmen.

"06:27" svarade jag.

Det hade börjar bli ljust ute och vi båda satte oss upp i soffan.

"Ska vi ta en morgonpromenad? Tills han där har vaknat" sa jag och nickade mot den sovande killen.

Martinus nickade trött och vi klev upp. När vi var nere drog vi på oss våra skor, jackor och varsin mössa för att dölja våra kalufser på huvudet innan vi gick ut i den kalla luften. Jag huttrade till och Martinus la armen runt mig för att värma oss båda. Vi gick runt i kvarteret ett tag innan vi kom hem igen. Trött steg vi in i hallen och drog av oss våra ytterkläder. När vi kom in i köket synade jag klockan på väggen som visade 07:10.

"Vi kan göra frukost" föreslog jag och Martinus var snabbt med på min idé.

Under tystnad tog vi fram grejerna, det ända som lämnade oss var när Martinus frågade om vart allt var och jag svarade med korta svar. Tystnaden var behaglig och skön, så som den ska vara. Efter en halvtimme ungefär var vi helt klara och klockan slog 07:45.

"Är det för tidigt att väcka dom?" Frågade jag och han skakade på huvudet.

"Dom får leva med att gå upp såhär" svarade han och jag skrattade till lite lätt innan vi smög upp för trappan.

Först besökte vi mitt rum där Marcus fortfarande låg och sov. Vi gick ljudlöst fram till honom innan vi skrek till och vidrörde hans kropp så att han flög upp ur sängen. Han kollade yrvaket runt om sig och jag och Tinus brast ut i skratt. Vi blev avbrutna av mamma som öppnade dörren in till oss.

"Vad händer här då?" Frågade hon med ett sömning leende.

"Jag och Martinus har gjort frukost!" Svarade jag glatt.

"Vad snällt! Då kan jag väcka pappa!" sa hon och försvann mot sitt rum igen.

Vi blickade runt på varandra innan vi alla tre den här gången brast ut i skratt.

---
Sad för Novis som inte fick vara med :( Du som taggat så <33 Och sad för Yasmin också för att Marcus var en sån rutten ananas meen det löser vi ju snart :))