Marcus perspektiv
"Förresten Martinus, så går vårt tåg om två timmar" sa jag och kollade mot min bror.
Han gav mig en ledsen min innan han tittade mot Amanda.
"Jag vill inte åka hem.." sa han lågt.
"Jag vet, men vi måste" sa jag.
Han suckade och reste sig upp. Yasmin och Amanda följde hans gest och snart var dom alla i samma höjd som mig.
"Vi måste gå för att hinna" suckade Amanda. "Och Marcus, förlåt"
"Strunt i det nu, jag förstår dig. Du vill bara skydda din kompis. Nu går vi" sa jag och vände mig om.
Att jag förstod henne var en ren lögn. Bara för att jag är känd..? Jag släppte det helt och rensade istället mina tankar påväg till Amanda. Det ska bli skönt att komma hem.
Amandas perspektiv
Vi stod vid tågstationen. Dom åkte om fem minuter.. Martinus åker ifrån mig igen.
"300 kilometer från varandra" sa jag lågt.
Hans armar låg runt min midja och mina runt hans axlar. Jag hade borrat ner mitt huvud i hans axel och njöt av den sista stunden i hans närhet.
"Jag vill verkligen inte" sa han.
Jag kände hur min mage knöt sig och hur en klump skapades vilket ledde till att tårar brände bakom ögonlocken.
"Kommer du??!" Hörde man Marcus ropa från tåget.
"Hejdå Mandis" sa han och släppte kramen och kollade in i mina ögon.
"Hejdå Tinus"
---
I NÄSTA KAPITEL BÖRJAR SMS-KAPITLEN IGEN WIHOOO
ESTÁS LEYENDO
My Internet Friend ~M&M {AVSLUTAD}
FanficHan gav mig fel nummer. Men vem har sagt att fel aldrig leder till rätt? - - - - M&M pratar svenska och bor i Sverige för att det skulle bli konstigt om någon från Sverige "råkar" kontakta Norge?? Aja hoppas ni gillar den ändå❤️ Skriven i sms-form m...
