Stay with me (sv)

Kapitel 2

Jag o mamma satt i taxin på väg till vårat nya hus. Vi hade sagt hejdå till Nicole och Kristin på tågstationen för dom tog en annan taxi hem till sig. Jag tycker verkligen det skulle bli kul att få en ny start, och så har jag ju redan träffat en jättesnäll tjej som också bor nära oss.

"Framme!" ropade mamma till när vi saktade ner framför vårat hus.

Jag var så uppe i mina tankar om Nicole så jag märkte inte att mamma gick ut och öppnade bagageluckan.

"Kom då Nora" ropade mamma glatt och började ta ur väskorna ur bagaget.

Jag tog över och började ta ut dom sista väskorna medans mamma gick och betala.

Sen när vi stog på gatan när taxin åkt iväg så såg vi en annan taxibil komma körandes mot oss.

"Är det...?" började mamma.

Hon hann inte säga klart förrän rutan åkte ner och Nicole och Kristin tittade ut.

"Hej, va kul att ni bor här!" ropade Kristin.

"Vi bor fyra hus bort!" skrek Nicole för att vi skulle höra. Taxichauffören hade inte brytt sig att stanna så vi kunde prata. Han hade bara fortsatte köra.

........................................................................................

Mamma stod och fiskade upp husnycklarna när en fotboll flög in på våran tomt. Jag gick ner för terrasstrappan och såg att en kille i min ålder kom springande. Han var så långt bort så jag gick fram till bollen och sköt den till han.

"Snyggt skott!" skrek han och tog bollen. Men han fortsatte att jogga mot mig.

"Jag går in" sa mamma.

Jag hörde mamma men svarade inte för att jag var för upptagen med att inspektera killen. Hans mörka krulliga hår var det sötaste jag sett och nu såg jag hans ögon och dom var av den finaste bruna färgen.

"Hej" sa han när han kom fram till mig.

"Hej" svarade jag.

"Du sköt riktigt bra, spelar du fotboll?" frågade han helt hastigt. Som om det var det han kom för att fråga.

"Ja det gör jag, eller jag gjorde det i Stockholm och vi flyttade precis hit så..." svarade jag och märkte att jag bara babbla. Jag fnissade till. "Ja det gör jag"

"Så du har precis flyttat hit? Du har alltså inte sätt något av stan än?" frågade han.

"Nä" svarade jag.

"Isåfall så skulle jag kunna visa dig staden"

"Ja, va snällt av dig"

"Jag gör allt för en sån vacker tjej som dig" sa han och blinkade med ena ögat.

Jag fnissade och kände att jag började rodna.

"Okej men jag kan komma förbi vid klockan 4 och så åker vi till centrum"

"Perfekt" svarade jag.

Han vände sig om för att gå tillbaka men vände sig mot mig igen och tog tag i min hand.

"Philip förresten" sa han.

"Nora" sa jag och vi skakade händer.

Philip sprang tillbaka till huset som han kom ifrån.

Philips Perspektiv

När jag gick tillbaka mot min tomt igen så var jag så glad så att jag började springa istället. Det var typ en dejt, eller jag skulle visa runt henne i Malmö men ändå.

Jag kollade på klockan och den visade 13.33. Då har jag 2 och en halv timme på mig innan klocn är 4. Men vad ska jag ha på mig? Ska jag vara uppklädd? Eller ska jag ha slappa kläder? Undrar om Nora ser det som en "typ dejt?"

Jag bestämde mig tillslut att iallafall att börja med att ta en dusch. När jag kom ut ut duschen så var klockan 15.15. Men hur kan klockan gå så snabbt? Jag sprang till garderoben och tog på mig ett par svarta jeans, en marinblå Gant-tröja och tog lite vax i håret.

Noras perspektiv

Jag blev så nervös när jag gick in till huset. Mamma stod i köket när jag kom in.

"Hej gumman, vem var den killen där ute?" frågade hon.

"Han heter Philip, han bor några hus bort" svarade jag.

"Söt" sa mamma med ett leende på läpparna.

"Sluta" svara jag med lite ironi i rösten, inte för mycket så hon skulle märka det.

"Hjälper du mig att packa upp alla lådor?"

"Tyvärr mamma, jag ska till centrum med Simon, han lovade att visa mig runt i Malmö"

"Som en dejt?"

"Nä, eller det tror jag inte iallafall."

...........................................................................

Prick klockan 4 så ringde det på dörren.

"Mamma kan du öppna? jag är inte klar än" ropade jag till mamma.

Jag hade tagit på mig en lagom fin och lagom slapp outfit. Blåa jeans och en vit Gant-tröja. Jag fattar inte hur jag kunnat hitta mina kläder i en av 100 flyttkartonger. Jag tog på mig kläderna och sen borstade jag igenom håret och satte upp det i en hästsvans.

Philips perspektiv

Jag plingade på dörren. Jag hörde fotsteg komma närmare dörren och jag fick en klump i magen. Den som öppnade va inte Nora.

"Hej!" sa hon "du måste vara Philip, jag är Noras mamma Johanna"

"Hej, ja det är jag" sa jag "trevligt att träffas"

"Detsamma, kom in" sa hon och flyttade sig åt sidan så jag skulle kunna gå in. "Nora kommer, hon är snart klar"

Jag log och nickade som svar. Jag tittade i huset, det var verkligen tomt. Det är ju likadant hus som vi har men det såg så annorlunda ut med inga möbler. När jag hade kollat runt i hela huset med blicken så kom jag till trappen. Där såg jag två ben från dom första trappstegen längst upp. Dom började gå neråt. Mitt hjärta började banka snabbare. Till slut såg jag henne, den vackraste tjejen jag sett. Jag såg hennes kläder, och skrattade till. Hon kollade med en fundersam blick på mig. Jag knäppte upp min jacka och visade mina kläder och då skrattade hon också. Vi hade precis likadana kläder förutom färgerna.

"Ska vi gå?" frågade jag och öppnade dörren.

"Javisst" svarade Nora glatt och gick ut.

Jag stängde dörren och sprang ner från terrasstrappen och gick nu bredvid Nora.