sexton

534 27 19
                                    

Marcus gick först ut genom dörren och Selma kom efter och stängde ytterdörren mjukt efter sig. Marcus började gå lite långsammare för att få Selma att komma ikapp. Han såg Selma som började gå bredvid henne men gick med kvicka steg iväg långt framför honom. Hon gick ut från trädgården genom grinden och gick bestämt rakt fram åt ett håll.

- Ska vi prata? frågade Marcus.

- Inte intresserad. sa Selma och fortsatte att gå fram.

Marcus sprang fram till henne så att han nu gick bredvid henne. Hennes blick var fast framåt.

- Jag börjar från början. sa Marcus och väntade inte på svar utan fortsatte att prata.

- När jag var påväg hem från dig i lördags så mötte jag Max och dem på vägen. De hade hört oss. De slog mig, flera gånger.

Marcus såg att Selma lyssnade men hon försökte att inte visa det för mycket.

- Men det gör inget att de slog mig, det var inte problemet. Men på söndagen fick jag ett sms om att om jag rörde dig eller pratade med dig så skulle värre saker hända. Jag blev rädd, Selma. Och orolig, för dig. Jag trodde att de skulle gå på dig.

Selma började sakta in och flyttade sin blick mot Marcus. Hon stannade upp och Marcus gjorde detsamma.

- Därför kunde jag inte säga något, jag var rädd. Hellre att du hatade mig än att du blev illa ute. Men jag kom på mig själv när du sprang iväg idag, att jag ska stå upp för dig. Jag kan skydda dig från allt du är rädd för, jag kan stå upp för dig och jag kan älska dig utan att något ska komma emellan. Det slog mig. Att är kär i  dig, och du är den enda jag vill ha. Förlåt mig, Selma. Jag förstår om du inte kan förlåta mig men jag ville förklara mig. avslutade Marcus och tittade in i Selmas ögon.

Han såg hur Selmas ögon blev allt glansigare och fylldes med tårar. En blöt och kall tår rann nedför hennes rosiga kind.

- Åh Marcus. sa hon och slängde sig in i famnen på honom.

Marcus kramade om henne länge medan han hörde hur hon grät ut på hans axel. Selma började att lugna sig och kollade upp på Marcus. Hon smekte hans kind och gav honom en lätt kyss på munnen.

- Jävla äckliga Max. Vet du hur mycket jag hatar honom? Vet du vad han har fått mig att göra som jag inte velat, hur han har fått mig att må? Och nu går han på dig? Som om att du inte redan tagit alldeles för mycket skit. sa Selma och torkade sina tårar och blev plötsligt på ett ilsket humör.

- Inget ska stoppa oss, Marcus. Jag vill ha dig och ingen annan. Trots den ynka tiden vi har känt varandra så vet jag att det är du och jag, det är så det ska vara. Max ska inte komma emellan oss. sa Selma och kollade djupt in i Marcus ögon.

Marcus lutade sig fram och kysste Selma passionerat. Kyssen avbröts när de hörde en bil svänga upp på vägen där de stod. Marcus tog Selma i handen och sprang till kanten av vägen och lät bilen köra förbi.

- Vad gör vi nu då? sa Marcus.

- Vadå? Med Max? frågade Selma.

- Nej, vad ska du och jag hitta på nu, ikväll? frågade Marcus och log.

- Mysa. svarade Selma bestämt och skrattade.

- Netflix and chill? sa Marcus och blinkade ironiskt med ena ögat.

- Absolut. sa Selma.

- Vi kan dra till mig. Mamma & pappa jobbar ju som vanligt, och Martinus bryr sig nog inte. Eller han vill säkert träffa dig. sa Marcus glatt.

Selma log nickandes och de började gå hand i hand hem till Marcus.

Marcus låste upp dörren.

- Hallååååå. ropade han.

- Heeej. hörde han Martinus ropa inifrån hans rum.

- Jag har en gäst med mig hem som du nog vill träffa. sa Marcus och tittade på Selma och log.

- Jag kommer. ropade Martinus.

Martinus öppnade dörren från hand rum och klev ut medan Marcus och Selma tog av sig ytterkläderna. Martinus tittade på Selma med en chockad blick. Sedan tittade han på Marcus och gav honom ett obekvämt leende. Marcus suckade.

- Hej. sa Martinus och sträckte fram handen till en förvirrad Selma.

- Hej, Selma. svarade Selma och skakade Martinus hand.

- Martinus. sa Martinus.

Sedan blev det tyst ett tag.

- Ja, vi ska nog gå upp. sa Marcus och tog med sig Selma upp för trappan.

Han såg hur Martinus stod kvar på nedervåningen och skakade på huvudet innan han gick in på sitt rum och smällde igen dörren.

---

Kortis kapitel :( men nåt iaf :)

Har så sinnes sjukt mycket prov de här kommande veckorna så kommer vara seg uppdatering här så att ni vet.

Hoppas ni hade ett bra höstlov, kraaaam

BAKOM ALLA RYKTEN | M&M (avslutad)Där berättelser lever. Upptäck nu