Kapitel 9

423 10 7
                                    

Såg hon att en tår föll ner från Kjell - Eriks kind. Jag hade aldrig sätt han ledsen innan. Mamma kollade på mig och sedan så böjde hon sig fram och kysste honom, och han kysste tillbaka. Jag och Martinus skulle precis protestera när vi bestämde oss för att skita i det. Vi gick in på Marcus rum där vi såg Marcus och Sara sitta och kolla på vars en mobil med hörlurar på. 

- Oj vad ni är sociala! Martinus gick fram och lyfte på Marcus ena hörlur som satt intill örat men han fick en smäll på armen och en arg blick från Marcus. Jag gick fram och kollade på videon och såg att det var videon där jag och Martinus berättade att vi var ihop. 

- Martinus... går det bra om jag och Sara gör en sådan video sa Marcus och pekade på mobilens skärm. Martinus nickade lätt till svar och slog sig ner på Marcus skrivbords stol när han fick en notis från snapchat. Jag bestämde mig för att gå in på Emmas rum för att kolla vad hon gjorde. När jag kom in på hennes rum så såg jag bara en skugga av henne inne i ett rosa lek tält. Jag drog upp den lilla gardinen som skulle föreställa en ingång och såg att Emma satt där med ett kakfat och två koppar med saft. 

- Kom in, sa Emma. Jag trängde mig försiktigt in i det lilla tältet. 

- Ska vi leka med mina hästar? Emma sträckte sig för att nå två gyllene bruna hästar. Jag skulle i vanliga fall ha sagt nej men jag hade ju inget annat för mig så jag sa ja. Vi lekte i flera timmar och detta var ganska overkligt men det var ganska kul. Emma satt kakfatet i mitten av tältet. Vi satt och fikade en lång stund och pratade om hästar. 

- Har du gått på ridskola? 

- Jag går på ridskola,. svarade Emma snabbt. Hon berättade att hon skulle rida ikväll och om jag vill så får jag följa med. Klockan var runt fyra och ridskolan började klockan fem. Jag gick hem och bytte om till ett par gamla ridbyxor och en tränings tröja. Jag ringde snabbt till mamma och sa att jag skulle följa med Emma till ridskolan och att Kjell - Erik inte behövde följa med. Efter samtalet så gick jag med skuttande steg mot Marcus och Martinus hus. Jag hann inte ens knacka förrns dörren öppnades av Emma. Hon hoppade rakt upp i min famn. Hon tog på sig sina ridskor och vi började gå mot ridskolan. Tio minuter senare så var vi framme. Ridskolan var vit och ganska ren för att vara en ridskola. Vi gick in till anslags tavlan och kollade vilken häst vi skulle ha. Hästen hette Elva. Hon stod längst bort i det mörka stallet. Medans Emma borstade hästen så gick jag in till sadel kammaren för att hämta sadeln och tränset. Jag blåste bort allt damm som låg som ett tunt täcke över sadeln och gick till Emma. Vi sadlade och tränsade hästen tillsammans och vi blev lagom klara tills klockan slog fem. Jag hörde hur hovarna rev upp all sanden från spåret när vi gick ut till paddocken, och det var ett härligt ljud. Jag hjälpte Emma upp på hästen. Emma red i en ny börjar grupp så att den som följde med henne fick hålla i hästen samtidigt som hon red. Vi hade nu skrittat fram hästarna och började att trava så smått framåt. Jag hörde hur dörren till ridhuset öppnades och stängdes. Jag lyfte blicken och såg att det var Martinus. Emma släppte tyglarna och vinkade till han och han vinkade glatt tillbaka sedan så omfattade Emma taget om tyglarna igen och travade vidare. När ridlektionen var slut så borstade vi av hästen och satt tillbaka sadeln och tränset innan vi började att gå hemåt. 

- Du var ju riktigt bra! 

- Tack, sa Emma och kollade upp mot Martinus. 

- Ja du också. Martinus hade börjat att skratta lite. 

- Tack, för att du ville följa med mig hit. Kan inte du följa med mig nästa tisdag igen? 

- Vi får se, sa jag samtidigt som jag rufsade till Emmas hår. Jag älskade Emma, hon var som min syster. När vi kom hem till deras hus så var mamma fortfarande kvar. Kjell - Erik tackade mig för att jag ville följa med Emma till ridskolan och sträckte fram hanns ena hand med en hundra lapp i. 

. Du behöver inte...

- Jag vill att du ska ha den! Jag såg på mamma att hon verkligen gillade han, men just nu så brydde jag mig inte om hon gillade han som vän eller som ja.. du vet. Jag och Martinus gick in på Marcus rum återigen där vi fick frågande blickar mot oss. 

- Vart har ni varit i en timme? Frågade Sara. 

- Vi har varit med Emma på ridskolan, sa jag lite smått stolt. 

- Jag visste inte att du kunde något om hästar, sa Sara som hade börjat att skratta det där söta skrattet som ingen annan kunde. Ikväll så skulle jag,Sara och mamma sova hemma. Jag och Sara gick upp på mitt rum där vi blåste upp en luftmadrass för vi hade ju en del att prata om i natt. Vi bäddade fint på ett lakan ett täcke och till sist en kudde, vi kastade oss i sängarna och la oss tillrätta. 

- Du gillar Marcus va? 

- Klart jag gör!

- Du... tycker du det är jobbigt att vi inte umgås ensamma? För i så fall så får du säga till. 

- Nej, jag har ju Marcus. 

- Bra.... Problemet är ju att du ska åka hem om fem dagar, och det vill jag verkligen inte.

- Inte jag heller. Nu hade Sara lagt sitt huvud på min arm. Det var så mysigt att bara ligga och prata helt ensamma en kväll efter allt som har hänt. Vi somnade utan att ha tagit av våra kläder eller borstat tänderna. Vi vaknade yrvaket och obekvämt för den delen. Idag så skulle Marcus och Martinus familj komma för att äta frukost hos oss. Vi tog på oss vars ett par mjukis byxor och en svart grå topp och sedan gick vi ner för att borsta tänderna och plocka fram frukosten. Mamma sov fortfarande när vi bestämde oss för att inte väcka hon. Vi han precis rosta klart de sista mackorna när det knackar på dörren. Jag gick och öppnade dörren med såg bara Marcus,Emma och Kjell - Erik. Jag fick en klump i halsen och sedan kollade jag på klockan, den var bara nio och de skulle egentligen komma klockan tio. 

- Vart är Martinus? Frågade jag, nu märkte jag att jag stammade lite på orden.

- Han... Han.. Marcus började att gråta. En taxi tutade på oss utanför mitt hus. Vad hade hänt med Martinus? Jag visste ju att han hade problem med hjärtat men... 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Detta var kapitel 9. Hoppas att du gillade det. Det kommer förmodligen att komma upp et kapitel antingen på onsdag eller på torsdag. Tack så sjukt mycket för 300+ läsare på så kort tid, du är bäst <3

Kärleken rostar aldrig, eller?Där berättelser lever. Upptäck nu