Kapitel 25

248 6 8
                                    

Jag stat tillslut och rullade tummarna så tråkig det blev. Marcus och Martinus ögon var gråt färdiga och det var bara de som fattade va som kunder hända.

- Ni har bara varit ihop i några timmar så så ni kan ju inte kalla er varandra ex!

Det blev tyst återigen och mamma lämnade vardagsrummet och gick in till hennes rum...

Katrin POV

F*n hela mitt liv är förstört. De salta tårarna rann längst med min hals men jag brydde mig inte. Kjell - Erik kom in och la en tröstande hand på min axel, men jag slog snabbt bort den.

- Vi kan inte hålla på så här fattar du väl!

- Jag vet men det är svårt...

Kjell - Erik styrde sina steg ut ur rummet . Jag sträckte mig efter min dator och började att svara på mejl. De flesta handlade om olika intervjuer som jag så klart tackade ja till. Jag klickade mig in på schemat och den första var redan i kväll, men jag tänkte åka till mamma för att undvika frågor om mig och Kjell - Erik.

Martinus POV

Jag hade precis fått reda på att vi skulle ha en intervju här hemma i kväll, om endast en timme. Det skulle väl bli kul men frågorna om pappa och Katrin vet jag inte hur det skulle gå...

Det plingade på dörren och jag gick ner för att öppna. Jag gick till köket och kastade trasan i vasken innan jag satte min hand på dörrhandtaget. 

- Hej,  är det du som är Martinus?

Jag nickade till svar och bjöd in dem till huset. De beundrade det väldigt och tog några foton här och där innan de slog sig ner ute på terrassen. Intervjun började och de första frågorna kom vi över snabbt ända tills...

- Hur känns det att ha två skilda föräldrar?

( i min bok så är de skilda om ni inte har fattat det, haha )

Marcus sprakade mig hårt på smalbenet. Jag kollade på han och han spände sin blick in i mina ögon. Jag vände mig mot kameran, men jag visste fortfarande inte vad jag skulle säga.

- Ja... asså... det... känns... väl... okej... Pappa bor ju med någon annan nu... eller jag menar... ah det va inget!

Det var det ända jag fick ur mig. Inte nog med att jag inte kunde säga det, för jag fick tvinga ut orden ur munnen.

Marcus POV

Intervjun var klar och de hade åkt hem. Jag kastade mig på rygg inne på soffan och pustade ut. Det var nu jag var klar, det hade gått ganska bra med frågorna om pappa och Katrin. Mina ögonlock blev bara tyngre och tyngre, jag gick upp för trappan och in på mitt och Saras rum där hon och Ida la med vars ett par hörlurar in pluggade i öronen. Jag puttade till Ida lite i sidan och gav hon en blick om att hon skulle lämna rummet och det var det hon gjorde också. Täcket var väldigt kallt och la som ett tunt tyg över min kropp. Sara la mobilen och hörlurarna på det ena nattduksbordet och vände sig så att hon kunde kolla in i mina ögon. Jag la min arm under Saras nacke och allt blev svart för en stund ända tills det plingade till i min mobil...

Katrin: Hej, jag och din pappa sover hos min mamma inatt! Nr: 076****** sov så gott...

Jag: Okej jag ringer dig om det är något, Godnatt <3

Katrin: <3

----------------------------------------------

Jag och Martinus la tätt tillsammans och kollade på en film fast klockan redan var runt tre på natten, men vi kunde inte sova! Filmen var ganska spännande men den hade så pass tråkig handling så att vi somnade.

Jag vaknade av att jag hörde en duns i marken. Yrvaken som jag var så böjde jag mig över Martinus och kollade ner. Det var datorn som hade ramlat ner på marken. Jag tog upp den men som tur var så fanns det inga sprickor på den eller så. Klockan var närmare elva på morgonen när vi tog våra första steg för dagen ( haha ) Idag så hade vi inga planer mer än att gå till skolan, men vår första lektion började klockan ett... Martinus skar upp lite frukt och la över det i en skål och blandade det sedan med lite fil.

Tiden gick snabbt framåt och vi fick springa till skolan

( ja jag vet att de var i god tid men jag vet inte vad som hände )

Vi sprang längst med korridoren och han inte direkt till lektionen...

- Då blir det en halvtimmes kvar sittning!

- Helvete...

Jag lyfte på locket på min dator och började att räkna matte talen som stod i matte boken på datorn, eller jag ska inte ljuga... jag satt och chattade med Martinus hela lektionen. Idag så hade vi bara två lektioner och dem gick ganska snabbt över. Det stod massor med folk runt mitt skåp så jag fick trycka mig fram. I korridoren så hördes det en massa olika ljud som nästan tog itu mina trumhinnor.  

Jag öppnade mitt skåp och slängde in sakerna för att sedan gå till kvar sittningen.

- Då är det Svenska på s. 199 - 207!

Jag tänkte protestera men jag orkade inte. Martinus hade redan börjat så jag slog mig ner bredvid honom och skrev av hanns svar. Kvarsittningen kändes som hundra år men tillslut så var den klar och då trodde jag att vi skulle få gå hem men nej... Rektorn förde oss till hennes kontor och vi slog oss ner i soffan som v har suttit i några gånger tidigare i.

- Jag har förstått att ni inte har skött er så bra på sista tiden!

Jag spände blicken in i rektorns djupa ögon och kände hur en tår letade sig ner för min kind...

- Bara för att ni inte har gjort det  så ska ni inte få ta ledigt när ni ska till Thailand för en j**la inspelning av en musikvideo!

Vad då för en musikvideo? Martinus öppnade munnen för att säga något men jag hörde ingenting oavsett hur mycket jag ansträngde hörseln..

----------------------------------------------

Detta var kapitel 24, vill ni ha mer? Vad tyckte ni? Själv så tyckte jag att det var ganska tråkigt... Men om ni har några idéer som jag kan använda mig av längre fram i boken så får ni gärna kommentera det!  Vi är snart uppe i 3k alltså va? Ni är bäst <3

Kärleken rostar aldrig, eller?Där berättelser lever. Upptäck nu